. Svensk botanik . en qvast. Bladensitta skiftevis, smalt lansettlika, de nedre skaffade, i bräd-den hela, på ytan släta, blågröna, med otydliga 3 nerveroch nästan köttiga. Blommorna sitta på ensama stjelkari toppen, lysande med blå stråikant och gul disk. Blom-fo;ierfj.ällen äro platta, hinnaktiga och linhåriga i kanten(för synglaset). Strålkant-blommornas tungor äro ej hop-rullade, utan platta, elliptiska och i ytsersta andan tan-dade. Frön* synas hopklämda, i kanten styfhåriga, medrödlett frökroneiudd. Vexten blommar först mot hösten. Kreaturen äta denicke ogerna, liksom ilere på hafs stran
. Svensk botanik . en qvast. Bladensitta skiftevis, smalt lansettlika, de nedre skaffade, i bräd-den hela, på ytan släta, blågröna, med otydliga 3 nerveroch nästan köttiga. Blommorna sitta på ensama stjelkari toppen, lysande med blå stråikant och gul disk. Blom-fo;ierfj.ällen äro platta, hinnaktiga och linhåriga i kanten(för synglaset). Strålkant-blommornas tungor äro ej hop-rullade, utan platta, elliptiska och i ytsersta andan tan-dade. Frön* synas hopklämda, i kanten styfhåriga, medrödlett frökroneiudd. Vexten blommar först mot hösten. Kreaturen äta denicke ogerna, liksom ilere på hafs stranden, hvilka för de-ras sälta äro dem behaglige. Nyttan är väl ringa, men devackra blommorna skulle väl göra d^t mödan vårdt altförsöka plantera Strand Astern på ställen som för Blom-sterkultur äro anslagna. Tab — Vexten i nat. storlek, blommande. — a. enännu oöppnad blomma. — b. en diskblomma (förstorad).— c. en af strålkantens. — d. densamma större ^jord. 4? 471. SALSOLA Kali. Taggig Saltort. Örtstammen är nedliggande. Bladen äro syl-lika, stickande och sträfva. Blomfodrets bladsitta i bladvecken, kantade. Linn. Fl. Sv. p. 81. Cl. 5. Pihtand»ii Digyn. — Lilj- Sv. Fl. Kl. S Femmänkixgab 2-qvinn. — Retz. Fl. oecon. s. 646. Oaltört-slägtet, så utmärkt för sitt egna och merendelssucculenta utseende, sin salthaltighet och bestämda vext-ort antingen vid hafs-ständer, eller på ställen der sältaöfverflödar, räknas till Mollfamilien (Holoracese) eller tillJusiiens Atriplicinas. Slägtmärket består i ett j-de/t blom-foder, iotn omsider likt en kapsel i botten omfattar ettensamt frö, som är i snäckform vridit (cochleaturn). Blandett stort antal af arter som dels träffas i södra Europa,dels betäcka omätliga trakter i Sibirien, Persien ochEgypten, dela vi ägandet af blott en enda ell. den Taggiga,som förekommer på stränderna kring Skåne, Öland ochlängre upp i Östersjön, vid Södermanla
Size: 1292px × 1934px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants
