Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . kanska föräldrar. De hadeemellertid den underliga ovanan att tala svenska medvarann, och deras engelska var ganska egendomlig. Hur de hade det nere i sin källarvåning, ;vthe basement»,anar jag inte. Man kan bo i åratal i ett amerikanskt husutan att någonsin sätta sin fot i undervåningen. Som kök-sorna ofta är negresser eller irländskor och argsinta, skallman helst akta sig för att göra det också. Det sägs, attmånga amerikanska fruar aldrig vågar sig ner i sina kö får inte lov för köksorna. Mig har undervåningens mysterier al
Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . kanska föräldrar. De hadeemellertid den underliga ovanan att tala svenska medvarann, och deras engelska var ganska egendomlig. Hur de hade det nere i sin källarvåning, ;vthe basement»,anar jag inte. Man kan bo i åratal i ett amerikanskt husutan att någonsin sätta sin fot i undervåningen. Som kök-sorna ofta är negresser eller irländskor och argsinta, skallman helst akta sig för att göra det också. Det sägs, attmånga amerikanska fruar aldrig vågar sig ner i sina kö får inte lov för köksorna. Mig har undervåningens mysterier alltid lockat. Jaghar hört om tjänarnas förmak (parlour) och det något stelaoch formella umgängesliv, där föres med tjänare från andrahus. Ibland lär de emellertid lägga etiketten på hyllanoch ha det rätt otvunget och glatt. Enda sättet att studeralivet i tjänarnas våning är nog att själv ta plats som betjänteller ij-second butler» i något stort hus. Jag hoppas, jagfår tid till det nästa gång jag kommer till Barnen. Bildhuggaren David Edström brukar ibland berättaom sin barndom i Amerika, i the Middle West för25 eller 30 år sedan. Det var just ingen skola förmammas gossar, han gick i. Pojkarna där hade en älsk-lig lek. De slog varann turvis sä hårt, de nånsin or-kade, med rottingar eller hickorypåkar. Det var intealls fråga om att parera, bara ta emot. Och den, somhöll ut längst och tog emot bäst, var den å de klädde av sig om kvällarna, var kläderna fast-klibbade av blod. Att det kunde vara någon så roliglek, har man ju svårt att förstå. Men ett klemigt släktevar det tydhgen inte, som hade sådana förströelser. Detvar nog ingen latmanssyssla att vara lärare åt sådana hård- l^ — }ö,)274. C ed ersc hicld^ Infödingarna /S Manhatlan. 114 BARNEN. agade pojkar. Och heller inte alldeles ofarlig. Edströmberättar, att en ny lärare blev nedskjuten utan vidare aven halvblodspojke,
Size: 1895px × 1319px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookau, bookcentury1900, bookdecade1910, bookidinfdingarnap00cede
