. Sveriges forntid; försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. ¤rke efter skaftet, f iSkÃ¥ne. ^/3. Andra stenyxor (t. ex. Atl. 36 och 37) äro vid eller tätt ofvan-om midten omgifna af en rännformig fördjupning, i hvilken skaftethvilat. Dessa yxor, hvilka i Skandinavien äro jemförelsevis sällsynta,3 1 I Bruzelii Svenska fornlemningar (1, sid. 26). omtalas en i en skÃ¥nsk stendösfunnen flintyxa med tre qvarter lÃ¥ngt skaft, som dock var förmultnadt. 2 Dylika stenyxor frÃ¥n Danmark ses fig. 15 i Worsaaes Nord. Oldsager, samt fig. 5och 6 Ã¥ pl. 30 i Madsens Ste
. Sveriges forntid; försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. ¤rke efter skaftet, f iSkÃ¥ne. ^/3. Andra stenyxor (t. ex. Atl. 36 och 37) äro vid eller tätt ofvan-om midten omgifna af en rännformig fördjupning, i hvilken skaftethvilat. Dessa yxor, hvilka i Skandinavien äro jemförelsevis sällsynta,3 1 I Bruzelii Svenska fornlemningar (1, sid. 26). omtalas en i en skÃ¥nsk stendösfunnen flintyxa med tre qvarter lÃ¥ngt skaft, som dock var förmultnadt. 2 Dylika stenyxor frÃ¥n Danmark ses fig. 15 i Worsaaes Nord. Oldsager, samt fig. 5och 6 Ã¥ pl. 30 i Madsens Steenalderen. 3 TvÃ¥ i SkÃ¥ne funna yxor af denna form ses fig. 26 i Nilssons StenÃ¥ldern och i Worsaaes Nord. Oldsager. HURU VORO STENYXORNA SKAFTADE? 73 förekomma mera allmänt i Nordamerika (tig. 42). De hafva an-tingen varit fastbundna vid ett klufvet skaft, eller ocksÃ¥ fastade .-asom vissa vilda folk i senare tid plägat skafts sina yxor, nämligenpÃ¥ det sätt att kring stenen böjdes en mjuk gren, nvars ändar, bundnatillsammans sÃ¥ att yxan satt stadigt, bildade ^> Fig. 44. Yxa med skaft, a/bildad j>n\i n stendos i BretagneSÃ¥ Fii/. 45. Stenyxa med träskaft, funneni grefshapet Monagkan, Irland. /â.
Size: 3448px × 725px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, bookidsv, bookpublisherstockholm
