. Acta Societatis Scientiarum Fennicae. Science. Om. adiahatiska Unier. 453 Med tillhjelp af den adiabatiska liniens eqvation kan Carnot's kretspro- cess närmare undersökas. Eqvationen 2 representerar nemligen en isoterm sålänge T är konstant; och elimineras y mellan denna eqvation och eqvation 3, sä bestämmer eqvationen q ^ Q-Q, = k T log. ~ 8. huru mycket värme q skall tillföras kroppen för att förändringen skall ske längs den ifrågavarande isotermen från differentialvolumen ar-,, till x. Vidare är afskärningspunkten mellan en adiabat n och isoterm T bestämd af eqva- tionerna ^« + 1 x = -J'—
. Acta Societatis Scientiarum Fennicae. Science. Om. adiahatiska Unier. 453 Med tillhjelp af den adiabatiska liniens eqvation kan Carnot's kretspro- cess närmare undersökas. Eqvationen 2 representerar nemligen en isoterm sålänge T är konstant; och elimineras y mellan denna eqvation och eqvation 3, sä bestämmer eqvationen q ^ Q-Q, = k T log. ~ 8. huru mycket värme q skall tillföras kroppen för att förändringen skall ske längs den ifrågavarande isotermen från differentialvolumen ar-,, till x. Vidare är afskärningspunkten mellan en adiabat n och isoterm T bestämd af eqva- tionerna ^« + 1 x = -J'—oohy=^J'^^ ; 9. (hTf " l^ ' och undersökning af det läge dessa linier intaga, visar att då x tillväxer ut- öfver det värde det har i skärningspunkten, så ligger adiabaten mellan iso- termen och axlarna, samt då x minskas från detta värde, så ligger isotermen mellan adiabaten och axlarna. Beteckna derföre .Tj y, värdena för x, y i skärningspunkten A fig. 1 mellan adiabaten (/, och isotermen Tj, samt a^ y.) detsamma i skärningspunk- ten B mellan adiabaten f<2 ^^"^ isotermen T^, dervid f<i och T^ må vara mindre än resp. fio och T^' och beteckna vidare ^, ?;j värdena för xy i skärnings- punkten C mellan adiabaten jjj och isotermen T^, samt lo i\i detsamma i skärningspunkten I) mellan adia- baten f/g och isotermen 7\, så äro enligt eqvationen ^v- hvaraf erhålles I-, I, Fl {iiT,:f -;l. M2 (Ar,/ (hT.^f J' 10. som utvisa att en proportionalitet mellan differentialvolumerna i de fyra skär- ningspunkterna eger rum. För permanenta gaser gäller detta sjelfva volu- merna, emedan för dem, såsom ofvan blifvit nämndt, atomvolumen kan ignore- ras i jemförelse med volumen; denna egenskap hos permanenta gaser har förut blifvit bevisad af Briot ^). Af eqvationerna 9 fås vidare *) Cn. Briot. Lehrb. der mechan. Wärmehlirc, deutscli von H. Weber. Leipzig 1871. Cap. III. 58. Please note that these images are extracted fr
Size: 1967px × 1271px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectscience, bookyear1875
