. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. ACTA HORTI BERGIANI. BAND 4. NIO V e Gif. Maälarensis 2. landning alltid m. el. m. skärpt till udd, tänder långa, m. el. m. starkt samböjda (mest närmast bladets spets), öfvervägande smala, dock på frodiga skott samt alltid på öfre bladskottbladen ganska breda (jfr. g). Enkla tänder förhärska; endast öfvergångsbladets fram mot spetsen genomgående klufna. Fodersmåblad i allmänhet från rätt bred bas jämnt tillspetsade, föga flikiga (en hos hårbladiga ff. vanlig typ). Kronblad breda, af ganska
. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. ACTA HORTI BERGIANI. BAND 4. NIO V e Gif. Maälarensis 2. landning alltid m. el. m. skärpt till udd, tänder långa, m. el. m. starkt samböjda (mest närmast bladets spets), öfvervägande smala, dock på frodiga skott samt alltid på öfre bladskottbladen ganska breda (jfr. g). Enkla tänder förhärska; endast öfvergångsbladets fram mot spetsen genomgående klufna. Fodersmåblad i allmänhet från rätt bred bas jämnt tillspetsade, föga flikiga (en hos hårbladiga ff. vanlig typ). Kronblad breda, af ganska blek färg. Nypon något gulaktigt röda, foder mest nerfälldt, flertalet blad affallande; toppnypon rätt smalt päronlikt omv. äggrundt, skaft kort eller saknas. ''coriifolia Fr. Nov. ed. i (ej Fl. Se. och senare arbeten). Karakt. se sid. 8. Hufvudvar., som nedan beskrifves, kommer genom ///r/Z-fi". ( SS. en i samlingar vanlig från Hamnström, Sk. Broby) ganska nära var. Friesiana Leffl. Hn. fl. 11 uppl. (^= Fries' A', coriifolia Mänt. 3 och S. V. Se; snb-{x\. utdelad H. N. VI, 43), hvarför jag anser denna med samsläktingar (ss. var. vialis och subvialis Neum. fl.) vara att hänföra till denna underart. Hufvudvar., n:r i (nordkullens topp, 2 små buskar^: blad fasta, af blek färg (= hufvudvar. af galactirja?is, som den äfven liknar till tand- ning och taggar), ofvan ljust, föga blåaktigt grön, under mycket blek; bas (se bild '^J) bred, rundad—tvär, toppdel väl utbildad, med jämn till- spetsning utan udd. Hårighet hos de undre bladen rätt jämn (fast gles), hos de öfre (särdeles på ^svagare skott) ofvan nästan ingen, under nästan endast på nerverna (= typisk tcrsiA.). Allmännast i Skåne, ännu i Mälartrakten liksom vid Mölnbo ej sällsynt, i synnerhet j/^-^-formen; öfverallt ganska likformig. Ciliösa formen funnen vid Svartsjö: subv. Bladinii A. & M. Taggar (här svagt utvecklade) med bred, kort bas
Size: 2048px × 1220px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891
