. Skogsvårdsföreningens tidskrift . en medföra nämligen alltid, såsom också Cajanderframhållit, vissa omgestaltningar i markvegetationens sammansäänna vi därtill de förändringar, markvegetationen ä olika mark under-går å okultiverade kalhyggen, böra vi jämväl på äldre, »förvildade» dylikakunna bedöma markens verkliga godhetsgrad. Slutligen skall ett i-system-sättande av de å våra torvmarker förekommande växtsamhällena i höggrad bidraga till en klassificering a\- tor\markerna efter markens god- 514 NILS SVLVÉN. hetsgrad, en sak av allra största vikt och betydelse för kommande av-dikning
. Skogsvårdsföreningens tidskrift . en medföra nämligen alltid, såsom också Cajanderframhållit, vissa omgestaltningar i markvegetationens sammansäänna vi därtill de förändringar, markvegetationen ä olika mark under-går å okultiverade kalhyggen, böra vi jämväl på äldre, »förvildade» dylikakunna bedöma markens verkliga godhetsgrad. Slutligen skall ett i-system-sättande av de å våra torvmarker förekommande växtsamhällena i höggrad bidraga till en klassificering a\- tor\markerna efter markens god- 514 NILS SVLVÉN. hetsgrad, en sak av allra största vikt och betydelse för kommande av-dikningar för vinnande av skogsmark. För att dessa resultat skola kunna ernås, måste en malmedveten, syste-matisk undersökning av våra skogstyper igångsättas. Olika huvudtyperoch undertyper måste urskiljas; ha vi en gång fått ett någorlunda stortundersökningsmaterial av dylika, skall för visso de vid undersökningarnaframgångna avkastningssiffrorna jämförelsevis lätt visa oss, huru en gra-. Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf. Fig. 14. Mrakvegetation af hålört (Corydalis cava), vitsippor etc. på synnerligenbokskogsmark. Danmark, Fyen, BrahetroUeborg. Maj 1911. dering av markboniteten efter markvegetationen skall kunna ske. Deolika skogstypernas växlingar med avseende på markvegetationen efterrådande trädslag, skogsbeståndets slutenhetsgrad etc. måste nu ingåendestuderas. För olika skogstyper måste lätt bestämbara ledväxter fixerasså jämväl ledväxternas uppträdande och frekvens i de olika skogsty-pernas viktigare olika utvecklingsstadier. I-system-sättandet av torvmar-kernas växtsamhällen torde närmast böra grunda sig på kemisk mark-analys, utförd i samband med de botaniska analyserna av växtsamhällena. Vikten av markvegetationens studium vid markboniteringen är ocksåkänd och erkänd i vår svenska skogsskötsel. Jag behöver härvid exem-pelvis endast erinra om den »instruktion vid arbetet å mark
Size: 1957px × 1277px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
