Bonniers konversations lexikon . ord-polaröarna uppskattas till c:a15,000, de flesta på Grö bebodda äro även någraav öarna v. om Grönland (eski-måer), Novaja Semlja (samoje-der; tidvis) och på senaste tidenäven Spetsbergen. — 1. S y d p o -larländerna omfatta Ant-arktis med närliggande ögrupper,Syd-Shetlands- och Syd-Orkney-öarna. Se vid. Antarktis. Polarnatt, se P o 1 a r d a g. PolaVräv, se Fjällräv. Polarsken, lat. aurora bo-realis, nattligt ljusfenomen avelektriskt ursprung i atmosfä-rens högre lager, särskilt vanligti polartrakterna (därav namnet).Vanligast (mer än 100 per å
Bonniers konversations lexikon . ord-polaröarna uppskattas till c:a15,000, de flesta på Grö bebodda äro även någraav öarna v. om Grönland (eski-måer), Novaja Semlja (samoje-der; tidvis) och på senaste tidenäven Spetsbergen. — 1. S y d p o -larländerna omfatta Ant-arktis med närliggande ögrupper,Syd-Shetlands- och Syd-Orkney-öarna. Se vid. Antarktis. Polarnatt, se P o 1 a r d a g. PolaVräv, se Fjällräv. Polarsken, lat. aurora bo-realis, nattligt ljusfenomen avelektriskt ursprung i atmosfä-rens högre lager, särskilt vanligti polartrakterna (därav namnet).Vanligast (mer än 100 per år)äro P. utefter cirklar (polar-skensbälten) med 20 å 25° radierunt den magnetiska nordpolen(norrsken) och sydpolen (syd-sken). Inom cirklarna ses norr-skenen oftast i söder, sydskenen inorr. I tropikerna äro de ytterligtsällsynta. Den vanligaste formenär bågen, en diffus ljusstrimmapå c:a 10° höjd över horisonten,vars högsta punkt ligger näramagnetiska meridianen; under 373 Polarsken 374. Polarsken. (Fotograferat vid Abisko na bågen synes himlen mörkare(mörka scjimpntet). Stundomvandrar norrskensbågen åt s.;när den hunnit till zenit, synesden svagare och sammansatt avfina parallellfibrer i riktningö.—v. Fortsätter bågen längremot s., återtar den sin förra glansoch diffusa karaktär. Vid krafti-gare P. synes bågen sammansattav parallella strålar, vinkel-räta mot bågens lä hela utför ormliknande rörel-ser och får formen av draperi-er; strålarna, vilka även kunnaupptriida enstaka, nå ofta bety-dande längd och synas perspekti-viskt sammanlöpa i magnetiskazenit. När norrskenet är fullt ut-vecklat, bildar sig omkring dennapunkt norrskenskronan,som ofta symmetriskt täcker helaliimlen med ett tält av fladdrandedraperier. Siillsyntare äro pulse-rande ljusfläckar av någragraders utsträckning. En form,som sä uppträder efter star-kare P., är slöja n, ett svagt,konturlöst sken över stora
Size: 2090px × 1195px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1920, bookidbonnierskonv, bookyear1922
