. Skogsvårdsföreningens tidskrift . Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fot. E. Wibeck. Fot. F. Aminoff. Fig. I. Lavrik tallskog. Södermanland, Åkers härads-allmänning. Juli 1908. 106 år, 146 m^ pr har. Fig 2. Mossrik tallskog. Småland, Västbo revir, Lun-narsbo krpk. Sept. 1907. 98 år, 284 m^ pr har. VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 503 Författaren påpekar till sist, alt fall dock givas, då bestånd ä en ochsamma skogstyp (dä karakteriserad av enbart markbetäckningen) icke äroskogligt sett likvärdiga. Exempelvis kunna sålunda skogligt olikvärdigabestånd träffas
. Skogsvårdsföreningens tidskrift . Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml. Fot. E. Wibeck. Fot. F. Aminoff. Fig. I. Lavrik tallskog. Södermanland, Åkers härads-allmänning. Juli 1908. 106 år, 146 m^ pr har. Fig 2. Mossrik tallskog. Småland, Västbo revir, Lun-narsbo krpk. Sept. 1907. 98 år, 284 m^ pr har. VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 503 Författaren påpekar till sist, alt fall dock givas, då bestånd ä en ochsamma skogstyp (dä karakteriserad av enbart markbetäckningen) icke äroskogligt sett likvärdiga. Exempelvis kunna sålunda skogligt olikvärdigabestånd träffas på djup och grund mark tillhörande samma olika markdjup behöver ju ej markvegetationen med nöd\ändighetväxla lika starkt som skogsträden. Då bestånd tillhörande samma skogs-typ visa sig skogligt olikvärdiga, kan man ju efter annan indelningsgrundän den växttopografiska uppdela typen i fråga i lämpliga underavdel-. Ur Statens Skogsförsöksanstahs saml. Fot. T. Lagerberg. Fig. 3. Markvegetation i örtrik tallskog. Clottland, Skogsholnis krpk. Maj , vit- och blåsippor m. m. ningar, t. ex. »M}r/i7/us-skogSirna» i sädana på djup mark och sådanapå grunda mark eller, om det är olika vindinverkan det gäller, i sådanapå vindöppna och för starka vindar utsatta lokaler och sådana på vind-skyddade lokaler o. s. v. Skogstyperna äro ju för skogshushållningenblott ett medel, varav man har att begagna sig på ändamålsenligaste säån litteraturen vilja vi nu slutligen vända blicken till naturen, tillvåra svenska skogsmarker för att se till, om vi från dessa av erfarenhetkänna förhållanden, som ytterligare bekräfta de ur litteraturen ovan refe-rerade utsagorna. Se vi då först på våra barrskogsmarker, veta vi alla,att vi av såväl tall- som granskogar kunna efter markbetäckningens art 3 Skogstiårdsföreningens Tidskrift, IQI4. 504 NILS SYLVEN, urskilja trenne o
Size: 1930px × 1295px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
