. Swenska wetenskaps academiens handlingar. Z för en eruptiv bergartsom är yngre än och genomsätter de omgifvande sparagmitskiffrarne, hvilka åter han anser vara yngre än primor-diallagren vid Androg. 2 längs Gifensen, s. 37. 144 A. E. TÖRNEBOHM, BET CENTRALA SKANDINAVIENS BERGBYGGNAI). dess natur af porfyrgranit i ganska påfallande grad, såsom redan nämndt. I bergensundre delar är den der visserligen tydligt skiffrig, men uppåt blir den nästan rent mass-formig, och dess fältspatögon blifva då närmevis rektangulära. I bergets högsta delarframträder skiffrigheten något mera
. Swenska wetenskaps academiens handlingar. Z för en eruptiv bergartsom är yngre än och genomsätter de omgifvande sparagmitskiffrarne, hvilka åter han anser vara yngre än primor-diallagren vid Androg. 2 längs Gifensen, s. 37. 144 A. E. TÖRNEBOHM, BET CENTRALA SKANDINAVIENS BERGBYGGNAI). dess natur af porfyrgranit i ganska påfallande grad, såsom redan nämndt. I bergensundre delar är den der visserligen tydligt skiffrig, men uppåt blir den nästan rent mass-formig, och dess fältspatögon blifva då närmevis rektangulära. I bergets högsta delarframträder skiffrigheten något mera, dock äro fältspatögon en, som kunna nå 6 å 8 cm. itvärmått, vanligen föga långsträckta. Midt uti sädana föga skiffriga partier träffas dockstrimmor med starkt utpressade ögon. Mot norr får bergarten ett i viss mån lagrad tutseende. Der förekomma nemligen i den grofva gneisen ljusa, finkorniga band, från ettpar till 20 å 30 cm. tjocka, möjligen ursprungligen finkorniga gångar. Se tig. 82. Fig Ögongneis med ljusa, finkorniga inlagringar. Ogongneisen i Valesjöberg bär således alltigenom tydliga spår att hafva varit utsattför starkt tryck, men dessa spår äro i regeln ej höggradiga. Mest framträda de i ögon-gneismassans öfversta och understa delar, ett förhållande, som skulle kunna anses tala tillförmån för det ofvan framställda tolkningsförslaget. Espedal-skollan oeh dess omgifningar. Ett parti, som äfven har karaktären af enöfverskjuten skolla, är fjällpartiet kring Espedalen. Ofvanpå den fyllit, som utbreder sigkring dess norra fot, och i hvilken Björlykke funnit graptoliter, l kommer här först enljus, fin, ytterst pressad bergart, antagligen en förstörd högfjällskvartsit. Den öfverlagrasaf mäktiga massor af diverse gneiser, hvilka fullkomligt hafva urbergsgneisers dem sluta sig i söder gabbrobergarter af samma typ som Jotunfjällens. Öster omEspedalen komma de i direkt beröring me
Size: 2181px × 1145px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bo, bookdecade1730, booksubjectnaturalhistory, booksubjectscience
