Bonniers konversations lexikon . i kemi 1912. — 3. P a u 1 S., f. 1858, fransk pro-testantisk teolog, nedlade 1893 avhälsoskäl sitt prästämbete för attiigna sig åt historiska prof. i kyrkohistoria iStrassburg. S. har särskilt ägnatsig åt ochbl. a. utgivit en glänsande bio-grafi över Franciscus (1893. nu i47 :e uppl.; sv. övers. 1895). Sabazios, en sannol. frygiskgudomlighet, nära besläktad medden trakisk-grekiske Dionysos ochmed ormen till attrilmt. S:s dyr-kan, vilken Attis var avorgiastisk och mvstisk natur, komi slutet av 400-t. f. Kr. till Txre
Bonniers konversations lexikon . i kemi 1912. — 3. P a u 1 S., f. 1858, fransk pro-testantisk teolog, nedlade 1893 avhälsoskäl sitt prästämbete för attiigna sig åt historiska prof. i kyrkohistoria iStrassburg. S. har särskilt ägnatsig åt ochbl. a. utgivit en glänsande bio-grafi över Franciscus (1893. nu i47 :e uppl.; sv. övers. 1895). Sabazios, en sannol. frygiskgudomlighet, nära besläktad medden trakisk-grekiske Dionysos ochmed ormen till attrilmt. S:s dyr-kan, vilken Attis var avorgiastisk och mvstisk natur, komi slutet av 400-t. f. Kr. till Txrek-land och senare till Västerlandet. Sabbat, i Israel och judendo-men beteckning för veckans 7:edag. lördagen, vilken av ålderfirats SS. helgdag. Namnet (avomtvistad härledning) och insti-tutionen torde hiirröra från Haby-lonien och genom kaiianeisk för-medling ha kommit till Israel. urspr. ha sammanhängtmed månens faser och firats påbestämda månadsdagar men för-lorade vid veckans införande. Paul Sabatier i:>. (ovisst när) denna prägel. Redani det gamla Israel skulle arbe-tet pa denna dag vila. Tillikaframburos offer o. s. v. I den profe-tiskt påverkade lagstiftningenmotiveras vilan från humanitärsynpunkt (2 Mos. 23: 12 m. fl.).I judendomen (se d. o. sp. 228)fick S. en allt strängare lagiskprägel; bland mängden av bestäm-melser märkes förbudet att på ärdas längre vägsträcka än 1 km.(en sabbatsresa; jfr Apg. 1:12).Mot det orimliga utformandet avsabbatsbudet reagerade Jesus pådet skarpaste. De judekristnatorde dock allmänt ha iakttagitS. I de hednakristna församling-arna Ixirjade man däremot tidigt(redan under l:a årli.) att i st. högtidlighålla veckans förstadag, söndagen, vilken sedermerastundom även benämnts S. Sabbatarier, medlenunar avkristna sekter, som på grund avden mosaiska lagens föreskriftfira lördagen (sabbaten) i st. öndagen ss. helgdag. S. uppträddeflerstädes under reformatio
Size: 1496px × 1670px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1920, bookidbonnierskonv, bookyear1922
