. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. "Lord Beaconsfield". Bild "Duchess of Fife" Bild Baxter, 1890. kommer endast den senare att här an- vändas 1). De tufviga penséerna leda sitt ursprung dels från den engelska Viola Inka Huds. och dels frän den huf- vLidsakligen i P)-renéerna hemma- hörande, subalpina /'. coniiila L., båda hybridiserade med trädgårdspenséer. Att V. Iiilea Huds. har en väsentlig andel i tillkomsten af de engelska pen- séerna på 1810- och 1820-talen, har ofvan blifvit nämndt. Från bör
. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. "Lord Beaconsfield". Bild "Duchess of Fife" Bild Baxter, 1890. kommer endast den senare att här an- vändas 1). De tufviga penséerna leda sitt ursprung dels från den engelska Viola Inka Huds. och dels frän den huf- vLidsakligen i P)-renéerna hemma- hörande, subalpina /'. coniiila L., båda hybridiserade med trädgårdspenséer. Att V. Iiilea Huds. har en väsentlig andel i tillkomsten af de engelska pen- séerna på 1810- och 1820-talen, har ofvan blifvit nämndt. Från början af 1860-talet har denna art ånyo blifvit använd för att genom h}'bridisering med trädgårdspenséer å nya racer af tufviga penséer. Uti tidskriften »The Garden» d. 24 juni 1893, sid. 527, berättas, att Grieve år 1862 (då tillhörande firman Dicksons & Co i Edinburgh) korsade f. lutea Huds. frän Pentlands bergkullar med engel- ska expositions-penséer och att han år 1863 gjorde på samma sätt med V. lutea Huds. f. ainoena Sym. Unge- fär liktidigt började den engelske pensé- föradiären William Dean i Shipley — och väl äfven Fleming på Cliveden — att förfara på samma sätt. Från dessa och likartade korsningar här- stamma ej få tufviga penséer; så t. ex. Dicksons & Co's berömda, djupt guldgula »Golden Gem» (1870) och den mullbärsfärgade »amoena magni- fica». En mindre vanlig typ represen- terar den i »The Garden» d. 13 Dec. 1890 afbildade, af Baxter, trädgårds- mästare på Daldowie nära Glasgow, uppdragna »Duchess of Fife». Den har de tre nedre bladen höggula, utan midtelfläckar, men med honungsstreck, samt de två öfre bladen gulhvita; alla fem kantade af en oregelbunden röd- violett bård. Till formen liknar den — ') I tidskrifterna .The Gardeners' Clironicle» och »The Garden» har en rätt långvarig och hetsig strid egt rum om företrädet af namnet »Violas» eller af namne
Size: 1378px × 1813px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891
