. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. 48 ACTA HORTI BERGIANI BAND 4. N:0 4. Bild Virf. canula 16. Nedre bladens topptänder (se a—a") starkt samlutande, med konkav fram-, konvex utkant. Dubbeltänder på alla blad, fast sparsamma, bitand liten, hvass, åtliggande, stundom ersatt af en glandeludd. Bladskottbladens tandning mycket grund, tänder långa, midtbladens spetsade med nästan rak utkant, öfverbladens trubbrundade med ytterst liten udd (se g). Kronblad (T. i,ii; a nyss, b fullt utslaget; märk öfvergången till violett; ins
. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. 48 ACTA HORTI BERGIANI BAND 4. N:0 4. Bild Virf. canula 16. Nedre bladens topptänder (se a—a") starkt samlutande, med konkav fram-, konvex utkant. Dubbeltänder på alla blad, fast sparsamma, bitand liten, hvass, åtliggande, stundom ersatt af en glandeludd. Bladskottbladens tandning mycket grund, tänder långa, midtbladens spetsade med nästan rak utkant, öfverbladens trubbrundade med ytterst liten udd (se g). Kronblad (T. i,ii; a nyss, b fullt utslaget; märk öfvergången till violett; inskärningens djup och spetsighet varierar) normalt mycket breda och af hög färg. Nypon brunröda, med i allmänhet utåtriktadt, ofta affallande foder; topp- nypon vanligen ovalt omv. äggrundt med tämligen utbildadt skaft, de kraftigaste päronformiga, knappt skaftade. Af mer betydande skottvariationer ha anmärkts (hos i6): i) ett litet smal- bladigt skott (på samma kvist normalbladiga) har kronbladen mycket smalare och äfven blekare än vanligt; 2) ett i öfrigt normalt skott är af ganska utpräglad lersi-typ, med bladen ända ner till öfvergångsbladet ofvan nästan alldeles glatta. } ß subcanula, tagen af Matsson 1904 på nordkullen, af mig ej funnen: sub- och starkt utpräglad /^v'.fz-form, för öfrigt alldeles som föreg. Det måste starkt sättas i fråga, om detta verkligen är en själfständig form. Hufvudskillnaden från föreg., fodrets glandulositet, står tydligen i samman- hang med hypertrofi (ss. jag äfven funnit vara händelsen hos flera Mölnboff.): hos det starkast hypertrofiska skottet är äfven det abnormt långa blomskaftet glandelrikt, hos det enda skottet med normal utbildning af fodret saknar detta alldeles glandier. Samtliga skotten äro mycket svaga och abnormt fåbladiga. I allt öfrigt visar sig ett påfallande syskontycke med ofvan beskrifna skott- variation 2) af 16 (ehuru denna är något mindre utpräglad ter si-), hvarf
Size: 2510px × 995px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891
