. Swenska wetenskaps academiens handlingar. ng i österdalen äro i hög gradinvecklade, i det att här finnes ett parti med helt och hållet abnorma lagringsförhållandengent emot dess omgifning. Härtill skola vi längre fram återkomma,; pa detta ställe mablott omnämnas lagren närmast Koppang, hvilka efter all anledning sinsemellan bibehållitsina normala lägen. Frän det NV. om Koppang belägna ölberget stryker mot N. en zon af ögongneisåtföljd af några andra kristalliniska bergarter. Vid Kåkåen, N. om Koppang, är ögon-geisens öfre gräns blottad. Närmast på gneisen ligger här först en ljus sparagmitsk
. Swenska wetenskaps academiens handlingar. ng i österdalen äro i hög gradinvecklade, i det att här finnes ett parti med helt och hållet abnorma lagringsförhållandengent emot dess omgifning. Härtill skola vi längre fram återkomma,; pa detta ställe mablott omnämnas lagren närmast Koppang, hvilka efter all anledning sinsemellan bibehållitsina normala lägen. Frän det NV. om Koppang belägna ölberget stryker mot N. en zon af ögongneisåtföljd af några andra kristalliniska bergarter. Vid Kåkåen, N. om Koppang, är ögon-geisens öfre gräns blottad. Närmast på gneisen ligger här först en ljus sparagmitskiffereller kvartsitskiffer, föga mäktig, och sedan en mörk, skifvig kalksten. Med stupningfrån denna följer något högre uppefter ån röd mer eller mindre skiffrig sparagmit. Närmare Koppang äro äfven samma, lager blottade och mera fullständigt om Koppang station anstår nere vid elfven en rödlett, ofta kalkig kvartsit. På Fig. 12. Kartskiss öfver trakten S. om Koppang q kvartsit: k kalksten (Biri); Jcs KoppangskilTer: d hvit dolomit; s kvartsitsandsten; St Koppang station. (Jernvägens riktning är ungefärligen N—S.). den följer en ljus, stundom skiffrig, temligen fin kalksandsten, hvilken uppåt blir gråaktigoch öfvergår i grå kalksten. Denna blir i sin ordning uppåt allt mörkare och till sisttydligt grafithaltig med grått streck. Kalkstenen öfverlagras af en grof, glimmerskiffer-artad, ofta något kalkig bergart, hvilken vi här för korthetens skull vilja kalla »Koppang-skiffer». I sin undre del innehåller denna skiffer spridda (ej tätt sammanhopade) bollaraf flera olika bergarter. Vanligast äro sådana af granit, och de största bollarna, somkunna nå öfver 0,.-> m. i längd, äro nästan alla af denna bergart. Graniter af flera olika,arter fö Vanligast är en temligen grof, ofta något flasrig protogengranit. Nästgranitbollar äro sådana af hvit till gulhvit, tät dol
Size: 2379px × 1050px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bo, bookdecade1730, booksubjectnaturalhistory, booksubjectscience
