. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk. Natural history. 546 b) Temperaturfördelningen och isbildningsprocessen i hafven och isynnerhet i innanhaf med bräckt vatten sÃ¥som Ãstersjön, där salthalten är större i bottenlagret än vid ytan, gestaltar sig väsentligt annorlunda än i insjöarna. Vilkoren för isbildning i saltsjön äro olika dem i insjöarna redan pÃ¥ den grund att täthetsmaximum och fryspunkten för salthal- tigt vatten ligga vid betydligt lägre temperaturer än för sött vatten. Hafsvatten af en salthalt af 35 à 36 °/o0 har sin största täthet först vid â
. Bidrag till kännedom av Finlands natur och folk. Natural history. 546 b) Temperaturfördelningen och isbildningsprocessen i hafven och isynnerhet i innanhaf med bräckt vatten sÃ¥som Ãstersjön, där salthalten är större i bottenlagret än vid ytan, gestaltar sig väsentligt annorlunda än i insjöarna. Vilkoren för isbildning i saltsjön äro olika dem i insjöarna redan pÃ¥ den grund att täthetsmaximum och fryspunkten för salthal- tigt vatten ligga vid betydligt lägre temperaturer än för sött vatten. Hafsvatten af en salthalt af 35 à 36 °/o0 har sin största täthet först vid â 4° och mellan detta värde och + 4° inträffa sÃ¥ledes täthetsmaxima för mindre salthaltiga vattenslag 1). För östersjövattnet vid kusterna af à land och sydvästra Finland samt vid mynningen af Finska viken, hvars salthalt vid ytan växlar mellan och 8 %0 inträder största tätheten vid +° à +° och fryspunkten â likasom för sött vatten â vid en lägre temperatur, eller vid â° à â°. För hafsvatten af en salthalt af omkring 30 %0 och mera eger en omkastning rum i det fryspunkten (â° och lägre) ligger högre än temperaturen för täthetsmaximum (â ° och lägre). Hafsvattnets afkylning genom konvektion, d. v. s. genom de öfre, kallare vattenlagrens nedsjunkande och ersättande med varmare djupvatten, hvilket Ã¥ter i sin tur afkyles och sjunker, kan därför i Ãstersjön ej sträcka sig djupare ned (la barre thermique des lacs). NärstÃ¥ende figur ger oss utan närmare förklaring en röreställning härom. (M. J. Ihoulet, Océanographie sta- tique, sid. 312).. B = värmebommen. ') C. Ackermann, Beiträge zur physischen Geographie der Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration an
Size: 2852px × 876px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookpublisherhelsingfor, booksubjectnaturalhistory, bookyear1858
