. Skogsvårdsföreningens tidskrift . Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml Fot. H. Hesselman. Fig. 8. Ortvegetation i en asklund på Skabbholmen i Vätö s:n, Uppland. Juni 1903. A bilden synas ramslök (Alluim tirshnim), skogssyska (Stachys silvatica), älggräs (SpircEa Ulmaria) samt bingel (Merairialis perefuiis) m. fl. VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 5O9 avsevärt större fordringar på marken än tallen. Man har beräknat, atttallskog av marken kräver ett tillhandahållande pr är och hektar av 28,9kg. kalk, 7,7 kg. kali och 4,8 kg. fosforsyra, granskog åter 71,2 kg. kalk
. Skogsvårdsföreningens tidskrift . Ur Statens Skogsförsöksanstalts saml Fot. H. Hesselman. Fig. 8. Ortvegetation i en asklund på Skabbholmen i Vätö s:n, Uppland. Juni 1903. A bilden synas ramslök (Alluim tirshnim), skogssyska (Stachys silvatica), älggräs (SpircEa Ulmaria) samt bingel (Merairialis perefuiis) m. fl. VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 5O9 avsevärt större fordringar på marken än tallen. Man har beräknat, atttallskog av marken kräver ett tillhandahållande pr är och hektar av 28,9kg. kalk, 7,7 kg. kali och 4,8 kg. fosforsyra, granskog åter 71,2 kg. kalk,8,9 kg. kali och 8 kg. fosforsyra. Våra vackraste granskogar träffa viockså i våra kalkrikare skogsmarker. Tydligt se vi detta exempelvis påVästergötlands silurberg, där den relativt svårvittrade och mindre kalkrikatrappen bär en föga växtlig granskog, den lättvittrade och betydligtkalkrikare lerskiffern strax nedanför åter en särdeles växtlig sådan. En. Ur K. Skogsinstitutet; sainl. Fot. förf. Fig. 9. Granskog å trapp på KinnekuUe. Maj 1913. I förgrunden kärrvegetation. kemisk analys av marken är emellertid här onödig; en analys av mark-\egetationen fäller utan vidare ett tillräckligt tydligt utslag. Följandeav mig maj 1913 upprättade ståndortsanteckningar från granskog å trappoch nedanför varande lerskiffer å KinnekuUe visa otvetydigt detta. Mark-vegetationen å trappen utgjordes av tillsammans rikliga—ymniga ljung,lingon och odon, Aira flexiwsa och Nardiis strida. örnbräken och ekorr-bärsört (MajaiitJicmum bifolium), ymniga skogsmossor samt tunnsåddalavar. I granskogen på lerskiffern åter uppträdde i markvegetationen enbrokig blandning av talrika örter och gräs, exempelvis så pass fordrandearter som Oxalis (en av karaktärsörterna), Adoxa, Ajiiga pyrauiidalis, 510 NILS SYLVEN. ACv^.
Size: 1892px × 1320px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
