Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . ll publikens allraI bredaste lager, berättar händelsen minst lika Då miljardbabyn, överste Astors postume son, första gån-gen promenerades i Central Park (med livmedicus, sköter-skor och betjänter), stod det fyra eller fem spalter illustre-rade med flera stora fotografier i alla tidningar. T. o. tidningar, tryckta på yiddisch, på ryskaeller grekiska, hade fotografier och talade om den sensa-tionella händelsen. Men det är visst inte faderns tragiskahjältedöd på Titanic, som gör sonen så märkvärdig. N
Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . ll publikens allraI bredaste lager, berättar händelsen minst lika Då miljardbabyn, överste Astors postume son, första gån-gen promenerades i Central Park (med livmedicus, sköter-skor och betjänter), stod det fyra eller fem spalter illustre-rade med flera stora fotografier i alla tidningar. T. o. tidningar, tryckta på yiddisch, på ryskaeller grekiska, hade fotografier och talade om den sensa-tionella händelsen. Men det är visst inte faderns tragiskahjältedöd på Titanic, som gör sonen så märkvärdig. Nej,men han är Amerikas rikaste ,spädbarn, och hans familj hörtill landets »allra bästa societet •. T. o. m. i tidningarnasannonsavdelningar finner man samma intresse för kinematosfrafteater kan t. ex. i en halvsidesannons höe- 104 KLASSKILLNAD. tidligt och övertalande inbjuda Mr Vincent Astor att kom-ma och se deras föreställning. Vincent Astor är överstensäldre son, en pojke på ett par och tjugo år. Men han är. MILJARDBABYNS FÖRSTA PROMENAD. minst lika mycket omtalad i tidningarna som presidenten,fast han mig veterligen inte gjort annat storverk i sitt livän att ärva sin far. Man kan få höra skurkäringar och guanoarbetare talaom Goulds, Astors, Vanderbilts och andra miljonärsfamiljermed så noga kännedom om alla detaljer i deras liv, släkt-skapsförhållanden och vanor, att man skulle tro, de varitderas lekkamrater från sin spädaste barndom. Men i verk KLASSKILLNAD. I65 ligheten har de kanske inte ens sett dem. En rättrogenkatolik kan inte ha mer intresse för sina helgon, än endemokratisk amerikan har för sina miljardörer. Ty dehänga oupplösligt samman med amerikanens religion. Inteden religion, han har i kyrkan om söndagen, utan den,som ligger till grund för hans handlingar och framtids-drömmar. Också immigranten lär sig snart amerikanenslivssyn, den orubbliga optimismen, spelaroptimismen, tronpå a
Size: 1778px × 1406px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookau, bookcentury1900, bookdecade1910, bookidinfdingarnap00cede
