. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. ACTA HORTt BERGIANI. BAND 2. N:0 rättas hafva med förkärlek odlat (jfr. ofvan sid. i6), till väsentlig del hörde just till Viola lutea's formkrets. Under loppet af 1820- och 1830-talen vann pensé-odlingen allt större och större utsträckning. J. Harrison berättar >), att under de sex åren 1827--1833 uppdrogos nära 200 nya pensé-sorter. Han gör derjemte följande, om klarsynt förutseende vittnande uttalande. »Att döma efter det förflutna, kunna vi utan tvekan säga, att vi äro blott vid gr
. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. ACTA HORTt BERGIANI. BAND 2. N:0 rättas hafva med förkärlek odlat (jfr. ofvan sid. i6), till väsentlig del hörde just till Viola lutea's formkrets. Under loppet af 1820- och 1830-talen vann pensé-odlingen allt större och större utsträckning. J. Harrison berättar >), att under de sex åren 1827--1833 uppdrogos nära 200 nya pensé-sorter. Han gör derjemte följande, om klarsynt förutseende vittnande uttalande. »Att döma efter det förflutna, kunna vi utan tvekan säga, att vi äro blott vid gryningen af Viola-aeran, och att penséerna innan kort skola blifva en framstående prydnad för blomsterträdgärdar i all- mänhet.» Så skedde också. Penséen blef allt mer och mer en engelsmännens favoritblomma. B. IMaund -) jämför henne redan är 1834 i popu- laritet med sjelfva törnrosen. I ett afseende säges hon till och med vida öfverträfifa denna, nämligen med hänsyn till de många smeknamn hon åtnjöt. »Namnet Heartsease (ro åt hjertat eller lisa för hjertat) ?'?) innebär en volym i sig, och Kiss-at-the-garden-gate (kyss vid trädgårds- porten) måste erkännas vara ett elegant tillägg dertill» i). En redogörelse för hvad som vid denna tid fordrades af en vacker pensé (»a good Heart's Ease») erhåller man i J. Paxton's »Magazine of Botany», vol. I, sid. 117, Lon- don 1834. Blomskaftet måste vara af till- räcklig längd och styrka för att höja blom- man öfver växtens bladverk, Kronbladen böra vara stora, plana och utan inskäringar eller ') Uti »The Floricultuval Cabinet and Florist's Magazine», vol. I, 1833. -) Uti »The Botanic Garden; consisting of highly finished representations of hardy ornamen- tal flowering plants, cultivated in Great Britain» etc, by B. Maund. Vol. 5. N:o 421. London 1834—1835. ') Nyckeln till tydningen af denna benämning lemnar en gammal engelsk skald i följande verser, som finnas
Size: 1344px × 1858px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891
