. SkogsvÃ¥rdsföreningens tidskrift. ¤gsnats. Denna grupp omfattar en mängd av vÃ¥ra vanligaste lÃ¥nghorningar. 3. Larvgangar delvis mellan barken och veden, delvis i veden, pupp-kamviare i veden. Hos den tredjegruppen slutligen har utvecklingenfrÃ¥n gÃ¥ngar under barken till gÃ¥n-gar i veden fortskridit ännu längre.Ãven hos de till densamma hö-rande arterna göra visserligen lar-verna gÃ¥ngar eller platta hÃ¥lorunder barken, men de begiva sigsnart in i veden, där de göradjupa gÃ¥ngar (fig. 2.) Före förpuppningen föra degÃ¥ngarna helt nära ytan av vedenoch utvidga dem nÃ¥got, kvarlä
. SkogsvÃ¥rdsföreningens tidskrift. ¤gsnats. Denna grupp omfattar en mängd av vÃ¥ra vanligaste lÃ¥nghorningar. 3. Larvgangar delvis mellan barken och veden, delvis i veden, pupp-kamviare i veden. Hos den tredjegruppen slutligen har utvecklingenfrÃ¥n gÃ¥ngar under barken till gÃ¥n-gar i veden fortskridit ännu längre.Ãven hos de till densamma hö-rande arterna göra visserligen lar-verna gÃ¥ngar eller platta hÃ¥lorunder barken, men de begiva sigsnart in i veden, där de göradjupa gÃ¥ngar (fig. 2.) Före förpuppningen föra degÃ¥ngarna helt nära ytan av vedenoch utvidga dem nÃ¥got, kvarläm-nande endast en helt tunn vä kläckningen äta de ett hÃ¥lgenom denna vägg samt genombarken. Varje gÃ¥ng har följakt-ligen tvÃ¥ hÃ¥l, det ena, som ärsmalt ovalt och först blir synligt,när barken avlägsnats, är det hÃ¥l,varigenom larven trängt in i ve-den; det andra hÃ¥let gÃ¥r ävenigenom barken och är i det allranärmaste cirkelrunt, men har dockaldrig sÃ¥ jämna kanter som ved-steklarnas flyghÃ¥l. Det inses utan. Ur SkogsförsöksanstalteDS saml Foto av förf. Fig. 2. Den i veden belägna delen av tall-bockens gÃ¥ng; till höger synes den öppning, var-igenom lar\en trängt in, till vänster ses dennÃ¥got utvidgade och mot spetsen avsmalnandepuppkammaren; omkring /s- â (Der im Holzbefindliche Teil des Ganges von Monochamus vidare, att vi inom denna grupp sutor L. rechts, oben, der Eingangsloch, linksr -rr \ ^ ..... 1 ⢠1 1 j die Puppenwiege und der Flugloch.) patrana de svaraste tekniska skade- w , ^ görarna. Anmärkas mÃ¥ till slut, att vissa arter ej äro fullt konstanta ifrÃ¥ga omsina gÃ¥ngar. Det förekommer t. ex. att en art, som i regel har sinpuppkammare mellan barken och veden, nÃ¥gon gÃ¥ng har densammainne i veden, likasÃ¥ att en art, som i regel endast har puppkammaren 352 IVAR TRÃCiARDH i veden undantagsvi
Size: 1288px × 1941px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
