Arkiv för botanik . fven mycketväl tänka sig. Ett exempel härpå hafva vi i Limicea NILS SYLVÉN, VEGETATIONEN I TORNE LAPPMARKS BJÖRKREGION. 9 högst 0,5 m. höga, föga grenade rotskottsexemplar. Anniilängre inåt (uppåt) förekom asp i ytterligare förkrympt form,så å Vaddetjåkkos S-sluttning (560 m. ö. h.)- Rotskottennådde här blott 1—2 dm. ofvan marken och voro synbarligenaf relativt kort varighet; relativa hufvndskottet bortdör tidigt,och ett eller annat axillärskott kan för kort tid ersätta det-samma, men snart synas äfven sidoskotten bortdö, och ett nyttrotskott uppstår intill och


Arkiv för botanik . fven mycketväl tänka sig. Ett exempel härpå hafva vi i Limicea NILS SYLVÉN, VEGETATIONEN I TORNE LAPPMARKS BJÖRKREGION. 9 högst 0,5 m. höga, föga grenade rotskottsexemplar. Anniilängre inåt (uppåt) förekom asp i ytterligare förkrympt form,så å Vaddetjåkkos S-sluttning (560 m. ö. h.)- Rotskottennådde här blott 1—2 dm. ofvan marken och voro synbarligenaf relativt kort varighet; relativa hufvndskottet bortdör tidigt,och ett eller annat axillärskott kan för kort tid ersätta det-samma, men snart synas äfven sidoskotten bortdö, och ett nyttrotskott uppstår intill och ersätter det gamla. Öfverallt här-uppe förekom aspen under blott steril form. Vackraste trädformen torde, om björken undantages, upp-nås af Salix nigricans. Särskildt å Torne träsks norra strand-sluttningar, så vid Jeprijokk, uppträdde denna Salix-art imed den här yppigt högväxta björken i höjd nära nog täflandeindivid. Denna trädform synes mig så mycket mer anmärk-. Fig. 2. Asp från Vaddetjåkko (560 m. ö. h.). ^ 5. ningsvärd, som jag sällan söderut sett Salix nigricans trädlik,åtminstone aldrig så högväxt och yppigt utbildad som här-uppe i våra nordligaste fjälltrakter. Äfven Salix phylicifoliauppträdde stundom under trädlik form. Af inom björkregionen förekommande högre buskar måutom Salix nigricans och S. plujlicifolia främst nämnas grå-videna: Salix laj^ponuni, S. lanata och S. glauca. KringTorne träsk förekom dessutom ej sällsynt röd vinbärsbuske,Fiibes glahellum, Hedlund Bot. Not. 1901 p. 98; den uppträddemed dels mera spetsflikade, dels mera trubbflikade blad. Densyntes ej i år sätta mogen frukt. Ingå vi nu på en närmare undersökning af de inombjörkregionen förekommande växtsamhällena, må såsom indel-ningsgrund tagas de 4 ekologiska serier 10 ARKIV FÖR BOTANIK. BAND 3. N:0 3. hedserien, ängsserien, kärrserien, myr serien,hvari Alb. Nilsson^ indelat landväxterna. »Hedserien


Size: 2455px × 1018px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectplants, bookyear1903