. Skogsvårdsföreningens tidskrift. fo/zum, ersätta fläckvis den normala markbetäckningen (se fig. 12). Serman närmare efter, finner man, att hallonen äro inskränkta till närhetenav gamla stubbar, och att de frodas framförallt på de delar avmarken, där det vid avverkningen kvarliggande granriset fåttmultna. Detta har sålunda framkallat en nitratofil äro ofta så strängt bundna vid det multnade riset, att manefter deras utbredning kan teckna de yttre konturerna av kronan hos enför länge sedan kullblåst gran. Hallonen ge på dylika platser visserligenej alltid, men dock ofta ska
. Skogsvårdsföreningens tidskrift. fo/zum, ersätta fläckvis den normala markbetäckningen (se fig. 12). Serman närmare efter, finner man, att hallonen äro inskränkta till närhetenav gamla stubbar, och att de frodas framförallt på de delar avmarken, där det vid avverkningen kvarliggande granriset fåttmultna. Detta har sålunda framkallat en nitratofil äro ofta så strängt bundna vid det multnade riset, att manefter deras utbredning kan teckna de yttre konturerna av kronan hos enför länge sedan kullblåst gran. Hallonen ge på dylika platser visserligenej alltid, men dock ofta skarp nitratreaktion (se närmare sid. 1043). I de norrländska granskogarna är denna företeelse mest påfallandepå kalkgrund, men den saknas ingalunda i de mera kalkfattiga områ-dena. Man finner nämligen ofta på hyggena mer eller mindre sprittuppträdande hallonbuskar. De hålla sig i regel till stubbarnas närhet,och mången gång kan man finna, att plantorna ordna sig i två rader 28 HENRIK HESSELMAN (952). Ur Skogsförsöksanstaltens saml Fig. 13- Foto av N. SvLVÉN. Vegetation å obränt hygge. Aira flexuosa \Å\å. \\\xv\xåzs%, Epilobiuvi nngusti-foliuin förekommer kring stubbarna. I bakgrunden avsvett hygge med ästergötland. Hassle sn. Sundsmarkens krpk. ^Vi 1916. — (Vegetation on anunburnt clearing: the main part ensists of Aira flexuosa; near the stumps occurEpilobuun anguslifolniin. In the background a burnt clearing with Epilobmvt) omkring någon grövre multnande rot. Hos unga plantor har jag alltidfunnit salpeterreaktion, varför det tydligen är fråga om en gynnsam-mare betingelse för salpeterbiidningen i stubbens och det multnandevirkets omedelbara närhet, än i marken i övrigt, som vanligen pådessa hyggen klädes med kruståtel (Aira flexuosa). Såväl bakteriologiskaundersökningar som lagringsprov visa, att så är fallet (se tab. 13 nr i).Denna olikhet mellan marken i stubbarnas omedelbara närhet och marken
Size: 1840px × 1358px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
