. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. ACTA HORTI BERGIANI. BAND Cliarpenlier, 1856. Bild 28. elegantaste penséer, som någonsin sett dagen. Blommans form afviker från allt hvad jag i den vägen sett, derigenom att de mellersta kron- bladen räcka nedom det udda, sporre- bärande kronbladet. Dess färger gå i mörkt blåviolett och Ijusgult. — Frän H. dh May härleder sig den bekanta »La pie» eller »Magpie» (skatan), som ännu är föremål för odling i England. Anledningen till namnet ligger deruti, att blomman är klädd i skatans huf
. Acta horti bergiani : Meddelanden från Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trädgård Bergielund. Botany. ACTA HORTI BERGIANI. BAND Cliarpenlier, 1856. Bild 28. elegantaste penséer, som någonsin sett dagen. Blommans form afviker från allt hvad jag i den vägen sett, derigenom att de mellersta kron- bladen räcka nedom det udda, sporre- bärande kronbladet. Dess färger gå i mörkt blåviolett och Ijusgult. — Frän H. dh May härleder sig den bekanta »La pie» eller »Magpie» (skatan), som ännu är föremål för odling i England. Anledningen till namnet ligger deruti, att blomman är klädd i skatans hufvudfärger, svart och hvitt. Ofvergängsområdet mel- lan det svarta och det hvita bär en vacker violett färgnyans. Den bifogade bilden') visar, att blomman ursprungligen egde en egendomlig, femhörnig gestalt, en gestalt som väl ej bibehållit sig hos de nutida ättlingarne. Samtidigt med de tre sistnämnde pensé-förädlarne verkade den bekante amatör-hortikultören James O dier, egare af slottet Bellevue vid Paris. Från honom härstamma de berömda Odier-penséerna, som ännu i dag mångenstädes äro föremål för odling i stor skala -). Efter »L'illustration horticole» 1854, tafl. 26, lemnas en af bildning af Odiers > Gloire de Bellevue». Vi finna hos denna den starka utveckling af de mörka midtelfläckarne, som är så karakteristisk för flertalet af nutidens fantasipenséer och särskildt för dem af Odier-, Cassier-, Bugnot- och Tri- mardeau-racerna (jfr. bilderna 49 och 50). Bland senare tiders franska pensé-förädlare har — såsom man kunnat vänta — den bekanta firman et C:ie intagit ett af de mest framstående rummen. Af den en- gelska tidskriften The Gardens synnerligen sak- kunniga redaktion fälldes år 1883 det om- dömet om denna firmas »Pensées å grandes ma- cules», att de voro de vackraste penséer, som någonsin kommit för redaktionens ögon ?'). Till Belgien infördes de engelska pens
Size: 1499px × 1666px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891
