. Samlade Skrifter. e konstnärs handteck-ningar i Louvren, Uffizierna och Florens stats-bibliotek gör det möjligt för mig att också inregi-strera teckningarna i Albertina på den rätta platseni Stefanos produktion. Då Thausing studerade dessa teckningar försin publikation af år 1880, tog han för afgjordtatt de voro af Callot, emedan det ibland demgifves en hel mängd scener och figurer, som åter-finnas alldeles oförändrade eller mycket snarlikapå den berömda panoramabilden öfver Bredas be-lägring. Han tog för gifvet, att teckningarna voroskisser till den enorma raderingen med dess tal-lösa grupp
. Samlade Skrifter. e konstnärs handteck-ningar i Louvren, Uffizierna och Florens stats-bibliotek gör det möjligt för mig att också inregi-strera teckningarna i Albertina på den rätta platseni Stefanos produktion. Då Thausing studerade dessa teckningar försin publikation af år 1880, tog han för afgjordtatt de voro af Callot, emedan det ibland demgifves en hel mängd scener och figurer, som åter-finnas alldeles oförändrade eller mycket snarlikapå den berömda panoramabilden öfver Bredas be-lägring. Han tog för gifvet, att teckningarna voroskisser till den enorma raderingen med dess tal-lösa grupper och figurer. Och då flera bland teck-ningarna framställde polska ryttare i olika ställ-ningar och situationer, antog Thausing dessutom,att Callot utfört dessa skisser af lägerscener ochkrigare på ort och ställe. I krönikorna öfver denryktbara belägringen — i synnerhet i jesuiten , som trycktes på flera språk — berättasnämligen, att prins Sigismund af Polen i slutet af. CALLOTS SKISSBOK I ALBERTINA 129 september år 1624 som ärkehertiginnan Isabellasgäst besökte lägret vid Breda. Dessa teckningar i Albertina skulle såledesockså lämna oss ett värdefullt bidrag till Callotsbiografi och visa den kommande skildraren af»Krigets fasor» midt i det dåtida brokiga krigar-lifvet, där han gjorde sina studier ex vivo. Tyvärr stod hela denna argumentation, hvilketicke heller undgått Henri Bouchot, på mycket svagafötter. Det undgick Thausing, att de med den storaraderingen öfver Bredas belägring identifieradeteckningarna kunde vara kopior efter Callot, somblef så otroligt mycket kopierad. Det undgickhonom, ehuruväl en annan liten teckning i skiss-boken kunnat föra hans tankar på detta spår. Blandteckningarna befinner sig nämligen ännu en, somsammanhänger med en mycket berömd raderingaf Callot. Det är den så kallade »Zigenardrott-ningen» på ett af Callots zigenarblad (N: r 668i Meaumes förteckning öfver mästare
Size: 1296px × 1929px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, bookpublisherstockholmbonnier
