Bonniers konversations lexikon . ¥ tämligen stark spridning iiSTorge, Danmark och Tyskland,däremot mindre i England. â Ut-märkande för P. är, att den tillomvändelsen och den metodistisktfattade helgelsen fogat kravet påännu en tredje och enl. dess me-ning högsta erfarenhet, det s. , vilket uppleves i mer1. mindre stark extas och vanl. ut-löser sig i s. k. tungomÃ¥lstalande,i likhet med den första kristnapingstens (därav namnet P.). Här-till kommer en tämligen starkeskatologisk inriktning, som i sinordning ökar det extatiska: för-samlingen mÃ¥ste i dessa ytterstatider


Bonniers konversations lexikon . ¥ tämligen stark spridning iiSTorge, Danmark och Tyskland,däremot mindre i England. â Ut-märkande för P. är, att den tillomvändelsen och den metodistisktfattade helgelsen fogat kravet påännu en tredje och enl. dess me-ning högsta erfarenhet, det s. , vilket uppleves i mer1. mindre stark extas och vanl. ut-löser sig i s. k. tungomÃ¥lstalande,i likhet med den första kristnapingstens (därav namnet P.). Här-till kommer en tämligen starkeskatologisk inriktning, som i sinordning ökar det extatiska: för-samlingen mÃ¥ste i dessa ytterstatider Ã¥terfÃ¥ samtliga de urkristnagÃ¥vorna, utom tungomÃ¥lstalan-det särskilt helbrägdagörelsengenom tron (se d. o.). Gudstjäns-terna äro vanl. starkt suggereran-de, med mycken sÃ¥ng, bön, predi-kan o. s. v. och utan nÃ¥gra somhelst fasta former. Författningenär helt och hÃ¥llet independentisk. Pinguicula, se Tätört. Pingviner, Impennes, en Ã¥glar med rätt lÃ¥ng, rak L e 1-. IX. Tr. 22. 10. 26 259 PinjeâPio 260. Pingvin. näbb, smÃ¥. fenlika vingar, vilkasfjädrar likna fjäll, och mycketkort stjärt. Benen sitta sÃ¥ lÃ¥ngtbak, att gÃ¥ngen blir nästan upp-rätt. P. kunna ej flyga men sinnnaoch dyka skickligt, varvid ving-arna användas ss. fenor. Leva avfisk, kraft-, blötdjur o. d. Honanlägger endast ett ägg i en för-djupning i marken. S. halvklo-tets, spec. antarktiska, hav. âStörst är k u n g s p i n g v i n e n,Apte)wdytes patagonica. OvangrÃ¥, under vit, svart huvud, gulframhals. Längd c:a 1 m. Ant-arktiska hav. Pinje, se Tall. Pinksalt (av eng. pink, nej-lika), se Tennföreningar. Pinnborr, borr för trä (i syn-nerhet längdträ), med ur skÃ¥ladhalvcirkulär sektion, ibland meden snedstÃ¥ende, pÃ¥ bottnen skä-rande tand. Pinnhöftad, se K o r s. Veter. Pinnmo, se M o r ä n. Pinntorpafrun, P i n t o r p a -fru


Size: 1529px × 1634px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1920, bookidbonnierskonv, bookyear1922