. Botanik. Plants. 24 A. ALLMAN BOTANIK. växter, Dahlian, Jordärtskockan och Potatescn. Hos den sist- nämnda växten få vi i alhnänhet endast på af frön uppdragna stånd se en verklig pålrot. De dels runda dels handlika knölarne hos vissa Or c his-artade växter, tig. 52 och 53, anses af en del förf. såsom knöUikt förtjockade. Fiff. 54. Fitr. 50. rottrådar, men torde enligt nyaste åsigter rättast böra räknas för stam- delar, blott tjenande till att innehålla näringsämnen för do knoppar till stjelk, som de bära. 30 Vid beskrifningcn af alla i det föregående nämnda slag af stammar afser man dessuto


. Botanik. Plants. 24 A. ALLMAN BOTANIK. växter, Dahlian, Jordärtskockan och Potatescn. Hos den sist- nämnda växten få vi i alhnänhet endast på af frön uppdragna stånd se en verklig pålrot. De dels runda dels handlika knölarne hos vissa Or c his-artade växter, tig. 52 och 53, anses af en del förf. såsom knöUikt förtjockade. Fiff. 54. Fitr. 50. rottrådar, men torde enligt nyaste åsigter rättast böra räknas för stam- delar, blott tjenande till att innehålla näringsämnen för do knoppar till stjelk, som de bära. 30 Vid beskrifningcn af alla i det föregående nämnda slag af stammar afser man dessutom åtskilliga egenheter, hvari de hos olika växter af- vika från hvarandra. Isynnerhet hos stjelken är t vargen om skär- ningen eller formen ofta ganska egendomlig och afvikandc från vals- formen, som torde böra anses såsom den ursprungliga. Exempelvis må nämnas treäggad, fyrsidig och femkantig stjelk, tigg. 54, 55 och 56. Ytterligare olikheter ligga i en stamforms substans, rigtning, läge och varaktighet. På stammens substans beror naturligtvis hans fasthot och styrka, såväl som hans yttre och inre utse- ende, hvari olikheterna tillräckligt noga och begripligt betecknas genom följande uttryck. Man kallar nemligen stammen antingen fast och tät, eller lös, märgfull, ihå- lig, pipig, vedartad, tradig, örtartad, köttig, saftig, böjlig, spröd, styf, seg, slak. I afseende på r ig t ningen skilja vi mellan upprat, uppsti- gande, rak, flerböjd, nedböjd, hängande, ncdliggande, kry- pande och rotslåendc stam. Till läget kan stammen vara öfver eller under jordytan, sim- mande, flytande, slingrande, klängande. Stammens varaktighet, som i de flesta fall inbegriper hela den öfriga växtens, bedömes dcraf, om han frambringar blomma och frukt. Please note that these images are extracted from scanned page images that may have been digitally enhanced for readability - coloration and appearance of these illustrations may not perfect


Size: 2157px × 1159px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectplants, bookyear1871