. Skogsvårdsföreningens tidskrift. växter jämte risens ringa utveckling visa, att humustäcket har enför barrblandskogar gynnsam beskaffenhet. Strukturen och min erfaren-het från andra liknande marker göra dock, att jag ej tror, att någonnitrifikation förekommer i marken i bestånden. Skogsmarken utgöres huvudsakligen av ganska jämna, föga blockrikamoränmarker, som att döma av den i trakten anstående berggrundenhuvudsakligen böra bestå av gnejs. Även rullstensmark förekommer,i övervägande grad bevuxen med tall. I blädningsluckorna uppträda åtskilliga örter, tydande på en ökadkväveomsä
. Skogsvårdsföreningens tidskrift. växter jämte risens ringa utveckling visa, att humustäcket har enför barrblandskogar gynnsam beskaffenhet. Strukturen och min erfaren-het från andra liknande marker göra dock, att jag ej tror, att någonnitrifikation förekommer i marken i bestånden. Skogsmarken utgöres huvudsakligen av ganska jämna, föga blockrikamoränmarker, som att döma av den i trakten anstående berggrundenhuvudsakligen böra bestå av gnejs. Även rullstensmark förekommer,i övervägande grad bevuxen med tall. I blädningsluckorna uppträda åtskilliga örter, tydande på en ökadkväveomsättning i marken, såsom Vevonica chamcedrys och V. offici-nalis, Arenaria trinervia, Fragaria vesca, Cerastmm vulgatum. Ganskaregelbundet, men mindre allmänt än smultron, uppträda hallon (Rubusidesus) samt vidare Lactuca niuralis, Cirsium arvejise och C. dessa växter är hallonet en utpräglad nitratofil planta, exemplar från \ (943) SKOGSFÖRYxXGRIXG O. SALPETERBILDXIXG I MARKEN 19. Ur Skogsförsöksanstaltens samlFig. 7. Föryngrirg efier blädning, där luckorna börja förena sig med varandra. Söder-manland. Högsjö sn. Fredriksbergsskogen. °/j 1916. Nitrifikation i föryng-ringsytornas humustäcke. — Regrowth afier thinning at a spöt where small clea-rings ioin one another. Nitrifying humus.) föryngringsluckorna ha ständigt gett en mycket kraftig nitratreaktion,visande att en salpeterbildning försiggår i marken. Lactuca muralis ochde båda Cirsiutn-diXtemdi äro likaledes nitratofila växter, deras salpeter-halt har emellertid icke undersökts. På fuktigare platser är örnbräken (Pteris aquilina) den vanligaste växteni luckorna. Den når ofta en rätt stor frodighet och är nog hinderligför granarnas utveckling, som i de ståtliga ormbunkarnas skugga kunnabli ganska gängliga. Granarna ta sig dock alltid igenom. Under orm-bunkarna bildas en mera mullartad humus, vissa mullälskande mossorkomma till ut
Size: 1768px × 1414px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
