Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . ganska vidrigt förvår demokratiska svenska uppfattning av människovärde. Så här går det till. Ni ringer, och porten ö är det en djupt bugande betjänt, som öppnarden, men Ni låtsar, som vore det luft, en vindpust, somgjort det. Sedan frågar Ni ut i luften: »Tar Lady So andso emot?» Se inte alls på betjänten, om Ni inte är så övad,att Ni kan se på honom, som vore han luft, och Ni sägerakt tvärs igenom honom och fixerade ett par galoscherpå golvet bakom honom. Det är tecken pä en mycketfin karl att kunna titta på d


Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . ganska vidrigt förvår demokratiska svenska uppfattning av människovärde. Så här går det till. Ni ringer, och porten ö är det en djupt bugande betjänt, som öppnarden, men Ni låtsar, som vore det luft, en vindpust, somgjort det. Sedan frågar Ni ut i luften: »Tar Lady So andso emot?» Se inte alls på betjänten, om Ni inte är så övad,att Ni kan se på honom, som vore han luft, och Ni sägerakt tvärs igenom honom och fixerade ett par galoscherpå golvet bakom honom. Det är tecken pä en mycketfin karl att kunna titta på det viset. Den engelska aristo-kratien tycks ha den gåvan av naturen. En titel är detenda pansar, som gör en person ogenomskinhg för å betjänten sedan tar emot Er hatt, käpp och handskar,gäller det att lämna dem precis så, som om man hängdeupp dem pä en krok i luften, en praktisk maskin, somman var så van vid, att man aldrig ägnar den en blickeller tanke. Har ni lyckats väl med allt detta, så kan Ni SOCIETETEN. 173. vara övertygad om, att betjänten säger om Er, då hankommer ner i tjänarnas våning: »Den där Mr X. är på visithos käringen. Det är förbaska mig en verklig ;Och tjänstefolkets uppfattning sipprar alltid på något obe-gripligt sätt ut till herrskapet. Konsten att behandla betjänter lär man sig bäst i Eng- 174 SOCIETETEN. land, men man har mest nytta av den, och den står högsti kurs i Amerika. Detta hör egenthgen inte till dagens text, men jagskulle ju ha det sagt någonstans. Amerikaner är företagsammare och uppfinningsrikare äneuropéer pa de flesta områden. Också i männen strävar att komma uppåt i aftärsvärldengenom duglighet och originalitet, så använder deras fruarsamma egenskaper för samma ändamål i sällskapsvä det händer nog, att de utvecklar lika mycket energi ioch genialitet som sina män. I Europa föds man till enställning i


Size: 1502px × 1663px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookau, bookcentury1900, bookdecade1910, bookidinfdingarnap00cede