. Botanik. Plants. II. OROANLARA. BLOMMAN. 45 délarne endast onigih as af en enkel bladkrans, eller då två finnas, som äro hvarandra fullkomligt lika, såsom t. ex. hos Tulpanen, benämner nian dessa blommans yttre delar med namnet blomkalk. Fodret är antingen fribfadigt eller .sambladigt. Hos det förra räknar man de särskilda bladen och beskrifver deras form och ställ- ning. Hos det sambladiga fodret fäster man afseende vid kanten eller brämet, som vanligen är tandadt, och vid formen. Den oftast sma- lare (men stundom, fig. 116, vidgade) nedre delen benämnes pip en, och öfvergången dertill sval
. Botanik. Plants. II. OROANLARA. BLOMMAN. 45 délarne endast onigih as af en enkel bladkrans, eller då två finnas, som äro hvarandra fullkomligt lika, såsom t. ex. hos Tulpanen, benämner nian dessa blommans yttre delar med namnet blomkalk. Fodret är antingen fribfadigt eller .sambladigt. Hos det förra räknar man de särskilda bladen och beskrifver deras form och ställ- ning. Hos det sambladiga fodret fäster man afseende vid kanten eller brämet, som vanligen är tandadt, och vid formen. Den oftast sma- lare (men stundom, fig. 116, vidgade) nedre delen benämnes pip en, och öfvergången dertill svalget. I ansende till formen är fodret: rörfor mig t, fig. 112-, kloc k- likt, fig. 113; trattlikt, fig. 114; bägarlikt, fig. 115; klotlikt, lig. 116; uppblåst o. s. v. Fij.'. 112. FiiT. 11:5. Fiir. 114. Fiff. 115 Fi-. IIG. :i\. Fodrets svalg är antingen naket eller hårigt eller stundom tillslutet af här. Uegelbnndet kallas fodret, då alla do blad, livaraf det består, äro sinsemellan fullkomligt lika; i annat fall är det oregelbundet. Ett ofta förekommande exempel på oregelbundet sambladigt foder är det tvåläppiga fodret, som genom en inskärning är deladt i Ifvä så- kallade läppar. Det finnes bland annat hos Salvia, Timjan, Brunörten (PruncUo) m. fl. 2. Blomkronan fCoroUa). Vida märkbarare afvika kronbladen till hela sin natur från ört- 60 bladen. Genom sin finhet och färgprakt förläna. de den herrligaste skönhet, åt växten, som ju så ofta blott för deras skull odlas, ty i alla tider hafva blommorna utgjort menniskans älsklingar; de smycka hen- nes fester och hennes graf. Det mjuka, sammetslika utseende, som utmärker många blommors kronblad, härrör deraf att cellerna i Fi"' HT deras öfverhud, do s. k. p a p i 11 e r u a, hafva en egendomlig, kägellik form, fig. 117, a. Sjelfva färgen beror hos blå, violetta och karminröda blommor af en i cellerna befintlig, på de nämnda sätten färgad saft, men hos gula och gulr
Size: 2666px × 938px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectplants, bookyear1871
