. Skogsvårdsföreningens tidskrift . o. s. v. Skogstyperna äro ju för skogshushållningenblott ett medel, varav man har att begagna sig på ändamålsenligaste säån litteraturen vilja vi nu slutligen vända blicken till naturen, tillvåra svenska skogsmarker för att se till, om vi från dessa av erfarenhetkänna förhållanden, som ytterligare bekräfta de ur litteraturen ovan refe-rerade utsagorna. Se vi då först på våra barrskogsmarker, veta vi alla,att vi av såväl tall- som granskogar kunna efter markbetäckningens art 3 Skogstiårdsföreningens Tidskrift, IQI4. 504 NILS SYLVEN, urskilja trenne olika
. Skogsvårdsföreningens tidskrift . o. s. v. Skogstyperna äro ju för skogshushållningenblott ett medel, varav man har att begagna sig på ändamålsenligaste säån litteraturen vilja vi nu slutligen vända blicken till naturen, tillvåra svenska skogsmarker för att se till, om vi från dessa av erfarenhetkänna förhållanden, som ytterligare bekräfta de ur litteraturen ovan refe-rerade utsagorna. Se vi då först på våra barrskogsmarker, veta vi alla,att vi av såväl tall- som granskogar kunna efter markbetäckningens art 3 Skogstiårdsföreningens Tidskrift, IQI4. 504 NILS SYLVEN, urskilja trenne olika huvudtyper, en lavrik (jmf. fig. i), en mossrik ( 2) och en m. 1. m. örtrik (jmf. fig. 3). Om dessa torde utan vidarekunna sägas, att den lavrika marken representerar den minst virkespro-ducerande, den örtrika den högst producerande skogstypen. Den lavrikaoch den mossrika typen tillhöra båda ALBERT NILSSONS ovan omtaladeav ris karakteriserade hedserie. Efter olika ingående ris kunna vi upp-. Ur K. Skogsinstitutets saml. Fot. förf. Fig. 4. 45-årig, mera örtrik granskog. Dalarna, Malingsbo. Aug. 1912. Till följd af denstarka beskuggningen endast strödda örter (Oxalis m. och mossor (framför allt Mnmin- arter) i markbetäckningen. Ställa olika undertyper, framförallt så av den mossrika typen. Ljung,lingon och blåbär äro här de allmännast ingående risen. Och avkastnings-siffror frän jämförbara bestånd från av olika ris karakteriserade skogs-marker skola helt säkert även för vårt land visa, att ljungmarkerna stålägst, lingonmarkerna framom dessa och blåbärsmarkerna slutligen främstav de tre, allt i full överensstämmelse med de av Cal^NDER för Finlandpåpekade förhållandena. Ju mera vi från den mossrika skogstypen närmaoss den örtrika, ju bättre virkesproducerande skogsbestånd skola vi finna VÅRA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 505
Size: 1772px × 1410px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
