. Svensk botanik . ller oftast och blir knölig och mörk,då den plattare, men likväl mycket convexa, horisonteladelen är ofvanpå nästan blodfärgad, som på helt unga svam-par; med åldren blifver den dock rödbrun. Mot den främretrubbiga kanten är den merendels hvitaktig; dock är dennaibland ensamt röd; och samma röda färg kan på färskasvampen till en del afgnidas. För öfrigt är ytan mest släteller blott finskrynklig. Porerne på undre flata sidan ärofina, helrunda och likstora; först af en blekgul färg, blisedan hvitgrå, och mörkna omsider. Innti är svampens sub-stans hvit, hård och korklik. Med F
. Svensk botanik . ller oftast och blir knölig och mörk,då den plattare, men likväl mycket convexa, horisonteladelen är ofvanpå nästan blodfärgad, som på helt unga svam-par; med åldren blifver den dock rödbrun. Mot den främretrubbiga kanten är den merendels hvitaktig; dock är dennaibland ensamt röd; och samma röda färg kan på färskasvampen till en del afgnidas. För öfrigt är ytan mest släteller blott finskrynklig. Porerne på undre flata sidan ärofina, helrunda och likstora; först af en blekgul färg, blisedan hvitgrå, och mörkna omsider. Innti är svampens sub-stans hvit, hård och korklik. Med Fnösksvampen, bör Tall-tickan ingalunda förvexlas. De på den iörfa befintliga bäl-ten och blågrå porer bevisa det. Också är Talitickan ickeduglig till samma ändamål, hvilket Skogsboer väl känna. Tab. — Tickan i naturlig storlek som den ibland fö-rekommer. — a. ett stycke sedt på undre sidan. — b. pi-porna och porerne förstorade. — c. Svampens form i sinbö lapponicum. Azalea lapponica Snörosen. Grenarne äro hedliggande, hit och dit bö äro elliptiska, trubbiga, försedda öf-ver och under med små intryckta resinösa punk-ter, täckte med runda fjäll. Blommorna sit-ta i enkla flockar i toppen af grenarne. Vfahlenb. Fl. Lapp. p. 104. Cl. X. Decandria Monogtnia. —Linn. Fl. Sa. p. 64. Fl. Lapp. p. 90. (Azalea lapponica). — Liljebl. s. 92. Kl. 5. Femmanningar Ea jvitinade. .L^enna buske, åbo af de torraste backar i de högre fjäl-len af Luleå och Torneå Lappmarker, fördes af von Linné,som först beskref den, till ett slägte, hvarmed den visser-ligen äger nära frändskap, men bör likväl efter vettenskap-liga grunder icke anses såsom naturlig art deraf, utan afdet, hvars Slägtnamn vi tillegna densamma. Detta besan-nas icke endast af likhet i delarne, utan genom antalet afståndarne som är föränderligt från 5 till 10, och älven affrukten, i förhålla
Size: 1291px × 1936px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants
