. Botanik. Plants. 22 ALLMAN BOTANIK. byggnad öfvereusstämmer hufvudsakligen med stammons, såsom vi vid talet om denna skola visa. 2. St a III III e 11. 28 Vi liafva redan i § 26 lärt känna att stammen är den del af växtaxeln, som genom tillväxt i den fria obetäckta spetsen eller s. k. vegetationspunkten förlänges uppåt och såsom sidoorganer utvecklar blad. Den stamdel, som betinner sig mellan två på livarandra följande blad, utgör ett ledstycke eller in te rf oliar del, och dessa ledstycken cga ofta icke allenast hos olika växter, utan ock på olika ställen af sanmia \äxt
. Botanik. Plants. 22 ALLMAN BOTANIK. byggnad öfvereusstämmer hufvudsakligen med stammons, sÃ¥som vi vid talet om denna skola visa. 2. St a III III e 11. 28 Vi liafva redan i § 26 lärt känna att stammen är den del af växtaxeln, som genom tillväxt i den fria obetäckta spetsen eller s. k. vegetationspunkten förlänges uppÃ¥t och sÃ¥som sidoorganer utvecklar blad. Den stamdel, som betinner sig mellan tvÃ¥ pÃ¥ livarandra följande blad, utgör ett ledstycke eller in te rf oliar del, och dessa ledstycken cga ofta icke allenast hos olika växter, utan ock pÃ¥ olika ställen af sanmia \äxt en ganska olika längd. Ja nÃ¥gon gÃ¥ng äro de sÃ¥ förkor- tade, att flera blad rundtomkring stammen komma att sitta fullkomligt jemnhögt och att stammen sjelf tyckes alldeles försvinna, sÃ¥som vi veta att händelsen är med Smuhronörten, Guldvifvau och Grodbladsväxten (IHantmjoj^ hos hvilka blomskaftet omedelbart höjer sig ur de mot mar- ken utbredda bladens midt. I detta fall tyckes ocksÃ¥ stammen i stället för att vara utdragen pÃ¥ längden vara skif- eller knöUikt förtjockad Ã¥t sidorna. Det ställe, der ett blad har sin plats, har en särskild betydelse och utmärkes ej sällan genom en uppsvallning. Det är nemligen i- bladvecket som äfven den knopp utväxer, hvilken längre fram utbildas till sidoaxlar, grenar och qvistar. 29 Man skiljer mellan stannncn of\an och under jordjtan. Former af den förra äro: 1. Kronstammen. Denna kan '^' â anses som den fullkondigaste af alla slags stammar och utmärker sig isynnerhet ge- nom sin fasta vedartade beskaffenhet och varaktighet. Den förekommer hos alla ^ vÃ¥ra Aaidiga träd och buskar, hvarför ';(;, den företrädesvis förtjenar att uppmärk- ' samnias. 2. Palmstammen är egen för palmerna och de trädartade ormbunkar- nc, samt förekonnner oftast som en en- kel, jemntjock stam,
Size: 946px × 2641px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectplants, bookyear1871
