. Skogsvårdsföreningens tidskrift. ntill denna gata ljushöggs (ScHOTTE 1915 b, sid. 764).Redan i juli 1916 började marken förändra sig i den ovannämnda gatan,Luzula pilosa hade ett synnerligen frodigt utseende, påminnande om deplantor, som äro nitrathaltiga. Denna växt visade visserligen ingen re-aktion, lika litet som skogsstjärna [Trientalis europcBo) och harstarr {Ca-rex leporinä), kraftig reaktion erhölls däremot med i gatan växande,helt unga exemplar av Epilobitim angtistifoliuvi. Samma markförändringar iakttagas utmed de äldre beståndskanterna,där granen föryngrar si
. SkogsvÃ¥rdsföreningens tidskrift. ntill denna gata ljushöggs (ScHOTTE 1915 b, sid. 764).Redan i juli 1916 började marken förändra sig i den ovannämnda gatan,Luzula pilosa hade ett synnerligen frodigt utseende, pÃ¥minnande om deplantor, som äro nitrathaltiga. Denna växt visade visserligen ingen re-aktion, lika litet som skogsstjärna [Trientalis europcBo) och harstarr {Ca-rex leporinä), kraftig reaktion erhölls däremot med i gatan växande,helt unga exemplar av Epilobitim angtistifoliuvi. Samma markförändringar iakttagas utmed de äldre bestÃ¥ndskanterna,där granen föryngrar sig särdeles vackert (se fig 6). Här anträffas hallon,smultron m. fl. växter, tydande pÃ¥ mullaktig jordmÃ¥n. MÃ¥nga ge kraf-tig nitratreaktion, t. ex. hallon, Luzula pilosa, Epilobium angustifoliunim. fl. (se närmare sid. 1037). PÃ¥ föryngringsplatserna vid Lanfors togos pÃ¥ senhösten 1914 Ã¥tskil-liga jordprov för bakteriologisk undersökning, likaledes nÃ¥gra prov frÃ¥n (94i SKOGSFÃRYXGRIXG O. SALPETERBILDXIXi; I MARKEX 17. â jr. i- O- ^ =^ O 2. Skog^svärds/oreningens Tidskrift tqi8. Serien A 18 HENRIK HESSELMAN (942) bestÃ¥nd och föryngringsluckor. En redogörelse för resultaten Ã¥terfinnesi tabellerna 2, 5, g. Undersökningarna omfatta sÃ¥väl nitrifikatlons-och denitrifikationsförmÃ¥gan som ammoniakavspaltningen i en peptonlös-ning. Samtliga prov utmärka sig för en stor peptonspaltningsförmÃ¥ga,varjämte alla prov frÃ¥n föryngringsytor nitrifiera, om än lÃ¥ngsamt, en am-moniumsulfatlösning, vilken egenskap däremot saknas hos jordprovet frÃ¥ndet slutna bestÃ¥ndet. Detta talar tydligen för min nyss uttalade Ã¥sikt,att kvävet i bestÃ¥ndens humustäcke ej nitrifieras. Resultaten vittnai alla händelser om en viktig skillnad i bakteriefloran hos mar-ken i bestÃ¥nden och i de upptagna luckorna. Med hänsyn tillde
Size: 1280px × 1952px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
