Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . ar-betare, härdade och tränade i Amerikas hårda skola. Deen ung man eller kvinna vill resa ut till Amerika, finn^det alltid någon, som förskotterar pengar till biljetten]Men, den som vill återvända till Sverige, den är det min-jsann ingen, som vill hjälpa. Skulle inte riksdagen kunnjinrätta en lånekassa för dem, som blivit trötta på Amerikaoch vill komma hem på allvar? Men den måste fungerafullt affärsmässigt och inte på något vis smaka välgören-jhet eller likna hemsändandet genom konsulaten. Och jagär fullt övertygad om, att al


Infödingarna på Manhattan; studier och stämningar från New York . ar-betare, härdade och tränade i Amerikas hårda skola. Deen ung man eller kvinna vill resa ut till Amerika, finn^det alltid någon, som förskotterar pengar till biljetten]Men, den som vill återvända till Sverige, den är det min-jsann ingen, som vill hjälpa. Skulle inte riksdagen kunnjinrätta en lånekassa för dem, som blivit trötta på Amerikaoch vill komma hem på allvar? Men den måste fungerafullt affärsmässigt och inte på något vis smaka välgören-jhet eller likna hemsändandet genom konsulaten. Och jagär fullt övertygad om, att allra minst nio tiondelar av lä-jnen skulle punktligt återbetalas. Svensk-amerikanernas bitterhet mot Sverige bottnaioftast i okunnighet om svenska förhållanden. Många a\dem, som rakar allra värst ner på Sverige, har rest härifrår SVENSK-AMERIKANER. 221 för trettio är sedan och jämför svenska förhållanden pååttiotalet med de nuvarande amerikanska. Andra har aldrigsett annat av Sverige, än en fattig socken i Småland, och. dömer hela landet efter den. Jag kan åter citera ett emi-grantbrev (nr 276): >;Jag tycker, att den, som är född påett fattigt torp i Värmland eller Småland och inte settfler människor än sina skolkamrater, far och mor och kyrk-folket varannan juldag, inte skulle ha rätt att klandra helalandet för det.» 222 S\^NSK-AMERIKANER. De flesta generaliserar sina egna mindre behagliga upp-levelser i Sverige och inbillar sig, att därför, att de t. brutalt behandlade av en bruksägare, hela Sverigesarbetarbefolkning hanteras värre än plantagenegrer av sinaarbetsgivare. Deras vanligaste klagomål är: att de blivittrakasserade av prästerna, därför att de varit frireligiösa,att de förtryckts och utplundrats av sågverksbolagen, attde och deras barn inte fått lära annat än katekes i sko-lorna. Bondsöner klagar ofta över, att deras fäder utnytt-jat deras arbetskraft, utan att ge dem tillräck


Size: 1420px × 1759px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookau, bookcentury1900, bookdecade1910, bookidinfdingarnap00cede