. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. 12 NORDEXSKIOLU, POLAREXPEDITIONEN 1872-. 3. Axels isbrä i Belsoiind 1864. Här bryter isbräen åter fram, fyller fjorden med is, ren- sar och vidgar den, för att åter efter några seklers eller år- tusendens lopp draga sig tillbaka. Att för öfrigt några mycket långa tidsperioder ingalunda behöfvas för att åstadkomma mycket stora förändringar i isbräernas utbredning, skall jag framdeles visa. Ofver hufvud taget visa de geologiska förhållandena på Spets- bergen, t. ex. rikedomen på miocena växtförsteningar och brist på
. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. 12 NORDEXSKIOLU, POLAREXPEDITIONEN 1872-. 3. Axels isbrä i Belsoiind 1864. Här bryter isbräen åter fram, fyller fjorden med is, ren- sar och vidgar den, för att åter efter några seklers eller år- tusendens lopp draga sig tillbaka. Att för öfrigt några mycket långa tidsperioder ingalunda behöfvas för att åstadkomma mycket stora förändringar i isbräernas utbredning, skall jag framdeles visa. Ofver hufvud taget visa de geologiska förhållandena på Spets- bergen, t. ex. rikedomen på miocena växtförsteningar och brist på saltvattensförsteningar från denna period, att större delen af här- varande fjordar, åtminstone Belsoimd, Isfjorden och Kings-bay. blifvit bildade efter miocentiden, sannolikt, såsom mytiluslao-ren i Isfjorden antyda, efter början af den europeiska istiden. 1 geologiskt hänseende erbjuder för öfrigt Dickson-bay icke samma omväxling som andra delar af Isfjorden. I mynningen träffar man ytterst petrifikatrika lager, tillhörande bergkalkforma- tionen, hvilka på Kap Thordscn öfverlagras af trias- och jura- lager och i sin tur öfverlagra de röda och gröna skiffrar, hvilka nästan uteslutande upptaga de vackra berg, som bekransa den egentliga Dickson-bay. Dessa röda skiffrar söndergrusas lätt. till följd hvaraf vattnet i bäckarna och äfven långt ut i hafvet har en rödgul färg. Försteningar i hithörande lager äro mycket sällsynta och utgöras uteslutande af fiskfjäll jämte några sötvat- tenskrustaceer. De träffades först af Malmgben i LiefdebaA- under 1868 års expedition, sedermera i större mängd af Nathoest och Wilander under deras resa till Isfjorden år 1870. Låglanden och bergsluttningarna vid IsQordens stränder voro för ganska kort tid sedan ytterst rika på renhjordar, och oaktadt den skoningslösa jagt, som anstalts imder de senaste. Please note that these images are extracted from scanned page images that may
Size: 2165px × 1154px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectbotany, booksubjectsc
