. Svensk botanik . synnerhet den andra ochtredje arten, hvilka komma hvarandra i flera afseendennära; men den större är mera läderlik, den mindre tun-nare och sprödare, att icke nämna färgen, som genast ut-märker dem. Deremot är den öronlika så egen både iform och yta, att den vid första åsynen igenkännes. Alladessa äro af kort varaktighet. Efter dygnet börja de of-ta antingen att upplösas, eller förtäras de af invertes larver,hvilka synas samtidige med svamparnes väsende. Vi känna ännu ingen nytta, hvarken för Apteket ellerhushållet hos dessa. Det gifves väl en svampart, (som orig-tigt blifvi
. Svensk botanik . synnerhet den andra ochtredje arten, hvilka komma hvarandra i flera afseendennära; men den större är mera läderlik, den mindre tun-nare och sprödare, att icke nämna färgen, som genast ut-märker dem. Deremot är den öronlika så egen både iform och yta, att den vid första åsynen igenkännes. Alladessa äro af kort varaktighet. Efter dygnet börja de of-ta antingen att upplösas, eller förtäras de af invertes larver,hvilka synas samtidige med svamparnes väsende. Vi känna ännu ingen nytta, hvarken för Apteket ellerhushållet hos dessa. Det gifves väl en svampart, (som orig-tigt blifvit förd till Peziza och sedan till Tremella (Pezizaellar Tremeila Auricula, ehuru den är väl snarare ett egetslägte), det är den så kallade Judas-Öron, hvilken man afålder begagnat till utvertes bruk, i ögonsjukor m. m. hvar-om vidare torde en annan gång få anföras. Tab. — 1. den öronlika Skålsvampen. — 2. den storabruna. — 3. den sämskfärgade. Alla i aat. storlek. 46?. alpina. Fjall-Mjölon-Buske. Fjällbär. Ripcbiir. — Hestebur. Biundbur. Korpebiir, Liu(jebärlyng. Ruvnebär. På Lappsk. Karanes muörje. Trädstammen är nedliggande. B/adenAro skryn-kiga, i brädden sågade; affallandé. Linn. Fl. Sv. p. 138 Fl. 161. Cl. Monopyn,— Liljebl. Sv. Fl. s. 1C6. Kl. 7. Tiemännikgar injviaii. — Retz. s. 6a. — Wahlenb. Fl. Lapp. p. 109, R edan i N:o 85 förekommer en allmännare art af sammaslägte beskrifven. Denna åter är fjällarnes åbo och träffaspå torra sandiga ställen genom hela Lappmarken så välpå sjelfva fjällen, som i den närgränsande och till en delskogbevexta trakten. Man finner den likaså hela fjällryg-gen ulföre ända ned till Dalarne. Det är en låg och kry-pande buske med vidt omkringspridda grenar, nedantillbara (och stundom barklösrt) eller beläckta med fordna blad-fjäll samt ofvantill med tätr hopsittande blad, hvilka på döyngre grenarne äro skif
Size: 1239px × 2015px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants
