. Skogsvårdsföreningens tidskrift. ioner å andrabrandfält eller på för kultur svedda hyggen. Vid svedning för kultur brännes marken i regel icke sä hårt som falletvarit med brandfälten vid Selsjön. Det kvarvarande humustäcket, över-sällat med större eller mindre kolsplittror, har i regel en större mäktig-het. Under det koliga lagret har humustäcket, även om det förut ut-gjorts av ett ganska segt och sammanhängande råhumustäcke, en ganskalucker, nä.stan mullartad struktur. Hur snart efter branden salpeterbild-ningen börjar i ett dylikt humustäcke, har jag ej i detalj undersökt, menredan under a
. Skogsvårdsföreningens tidskrift. ioner å andrabrandfält eller på för kultur svedda hyggen. Vid svedning för kultur brännes marken i regel icke sä hårt som falletvarit med brandfälten vid Selsjön. Det kvarvarande humustäcket, över-sällat med större eller mindre kolsplittror, har i regel en större mäktig-het. Under det koliga lagret har humustäcket, även om det förut ut-gjorts av ett ganska segt och sammanhängande råhumustäcke, en ganskalucker, nä.stan mullartad struktur. Hur snart efter branden salpeterbild-ningen börjar i ett dylikt humustäcke, har jag ej i detalj undersökt, menredan under andra årets höst är nitrifikationen ytterst livlig. Groddplan-tor av Luzula pilosa och Epilohium angiistifolhini ge då en mycket starktutpräglad nitratreaktion, vid lagring bildas i jordproven högst betydandesalpetermängder (se närmare sid. i04(S och tab. 14). Den titl, untlcr vilken nitrifikationen ännu håller sig i gäng, är säkerli- (q65 sk()(;sforv\(;rin(, o. nxixc; i markkn 41. •y: -f = < ^ 42 HENRIK HKSSKLMAN 1966) gen mycket växlande, beroende bl. a. pä hur skarpt elden gått framöver marken. Några i detta hänseende belysande observationer vill jaghär anföra. Skönviks aktiebolag använder i stor utsträckning svedning vid upp-dragandet av ny skog och har i allmänhet uppnätt mycket vackra resul-tat med sina kulturer. Ett av deras kulturfält, nämligen Krokmyrs-hygget i Indalslidens socken, Medelpad, besökte jag i sept. 19 15. Hyggethade svetts våren 1907 och var vid undersökningstillfället bevuxet meden mycket vacker ungskog av tall, uppdragen genom rutsådd. Ett moss-täcke av Polytrichum jiiniperimim betäckte stora delar av marken, engles, koloniartad brandfältsflora fanns ännu kvar bland ungtallarna (senärmare beskrivning sid. 1050). Bland de i markbetäckningen ingåendearterna märkas hallon och Epilobium angtistifoliiim. Jordprov för under-sökning togos från tvenne platser, nämligen dels
Size: 1344px × 1860px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
