. Svensk botanik . i sprit, men gelatineras medelst vispningi hett vatten, och torkad i luften, blir som genomskinligthorn, hvilket kan å nyo upplösas då hett vatten åter på-piates. Då ändLiigen det vattnet hvari Stärkelsen blifvittvättad, afdunstades till siraps consistens, erhölls en ma-teria som äger alla sockerämnets egenskaper. — Stärkelseneller Pudrct blänker icke som det af potates tillredda. Att det således finnes ett födätnne i dessa rotknölarär ganska bevisligt. M>m ser också Svin uppböka dembegärligt. — Äfven bönderne omkring Moskow sysselsättasig om sommaren på lediga stunder at
. Svensk botanik . i sprit, men gelatineras medelst vispningi hett vatten, och torkad i luften, blir som genomskinligthorn, hvilket kan å nyo upplösas då hett vatten åter på-piates. Då ändLiigen det vattnet hvari Stärkelsen blifvittvättad, afdunstades till siraps consistens, erhölls en ma-teria som äger alla sockerämnets egenskaper. — Stärkelseneller Pudrct blänker icke som det af potates tillredda. Att det således finnes ett födätnne i dessa rotknölarär ganska bevisligt. M>m ser också Svin uppböka dembegärligt. — Äfven bönderne omkring Moskow sysselsättasig om sommaren på lediga stunder att gräfva, der de för-möda denna vext-produkten finnas, hvilken i mängd sam-lad, skalas och fortares tillredd som ett slags läckeihet. Tab. — före**ä!ler hela vexten, så väl roten medknölarne, som den fruktbärande och sterila stammen. — a. en af de på axen befintliga frörednings-sköldarne. — b. den samma sedd inunder. — c. en af rotknölarne påtveren afskuren. s*^. i Aeiartu 475. ROSA SENTICOSA ÄCH. Stic kr o sen. Frukten är nästan klotrund och slät ävensomblomskaften. Stam och åegemensamma blad-skaften äro försedcle med raka taggar; små-bladen äro bara, sågtandade. Tänderne haf-va en mörk körtel i toppen. Acharius l K. V. Akad. Harull. 1813. 1 st. s. 91. Tab. 3. (Cl. Poly^yuia). — R, -osenslägtet kan förliknäs med en e^en Vext familj, sominom sig hyser flere smärre, eller liksom flockar, utmärk-te icke mindre genom ett eget utseende hos arterne, ängenom delarnes beklädning och fruktens skapnad samt hår-dare och lösare förhållande. Således, då flere komma denAllmänna Nyponbusken närmast, så erbjuda andra arterföreningstecken sins emellan, dels med de så kallade SmÖr-Nypojieii, dels med Kanelrosorne, Provins-Ros arterne Ois. v. Den vi nu föreställa, hör till de egentliga Nypon-slagen; en buske, som visserligen icke sällsynt i flere orteraf Riket på de torraste och bergaktig
Size: 1249px × 2000px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants
