. Den norrländska florans : geografiska fördelning och invandringshistoria ; med särskild hänsyn till dess sydskandinaviskar arter. Plants; Plants. SYDBERGENS NATURFÃRHà LLANDEN 53 För A, den öfversta, oftast jämnare delen af berget, hvilken i nu ifrÃ¥gavarande sammanhang har endast ringare intresse, torde ett lämpligt namn i regeln vara platÃ¥. För B eller den tvärbranta vägg, mot hvilken solstrÃ¥larna sam- las och hvilken ger stÃ¥ndorten dess alldeles särskilda karaktär, ha flera namn användts. Det äldsta oss bekanta inom den botaniska lit- teraturen är stöt, brukadt af C. J
. Den norrländska florans : geografiska fördelning och invandringshistoria ; med särskild hänsyn till dess sydskandinaviskar arter. Plants; Plants. SYDBERGENS NATURFÃRHà LLANDEN 53 För A, den öfversta, oftast jämnare delen af berget, hvilken i nu ifrÃ¥gavarande sammanhang har endast ringare intresse, torde ett lämpligt namn i regeln vara platÃ¥. För B eller den tvärbranta vägg, mot hvilken solstrÃ¥larna sam- las och hvilken ger stÃ¥ndorten dess alldeles särskilda karaktär, ha flera namn användts. Det äldsta oss bekanta inom den botaniska lit- teraturen är stöt, brukadt af C. J. Hartman 1814 (107, s. 61 och 64 noten) för lokalen vid Ãreskutan. Stöt tyckes ocksÃ¥ enligt MoDiN (Härjedalens ortnamn och bygdesägner. Bidrag till kännedomen om de svenska landsmÃ¥len och svenskt folklif, Bd 19, 1902, s. 219) vara ett gammalt folknamn för ett fjäll med brant stupande sida af detta slag. A. riafÃ¥. RasmcLrJc Fig. 7. Scliematisk bild af ett svdberg. Jfr vidstÃ¥ende text. DÃ¥ ordet stöt inom gruftekniken fÃ¥tt en speciell betydelse â stötarna vid Falu, Dannemora m. fl. grufvor äro de stora genom ras uppkomna gruföppningarna â torde det, huru karaktäristiskt det i öfrigt kan vara, här knappt böra upptagas. à r 1831 använder Myrin (177, s. 192) för samma begrepp ordet brÃ¥dstupa, KINDBERG senare (enl. 163, s. 330) ättestupa (för Hunneberg), medan ÃRTENBLAD 1893 kallar det för stalp, Gunnar Andersson 1902 (13, s. 133) för stup och S. Birger 1908 (43, s. 24) för hammare. Stup torde vara mest användt i den botaniska litteraturen, sä under formen bergstup af Alb. Nilsson och senast af A. HOLMGREN. Det gäller emellertid hvarje tvärbrant afsats, hvadan vi skulle vilja upptaga det gamla folknamnet hammare^ för den tvärbranta delen af sydbergen. Den frÃ¥n här föreliggande synpunkt viktigaste delen af sydbergen är C.
Size: 2194px × 1139px
Photo credit: © Paul Fearn / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1910, booksubjectplants, bookyear1912
