. Skogsvårdsföreningens tidskrift . deles bestämt på väx-lingar i markboniteten. En serie bilder av olika markvegetation frånbokskog å Brahetrolleborgs ägor på Fyen vill söka framhålla detta. Enförsta bild (hg. ii) visar markvegetationens utseende pä begynnandeboktorv, Aira flexuosa och Majajithemioii, båda utpräglade råhumusväx-ter. De senare bilderna (hg. 12—14) visa på allt bättre mark tydandemarkvegetation: ymniga vitsippor och myskmadra (Asperula odorata). 512 NILS SYLVEN. ymnig Merairialis tillika med närmast ovan nämnda båda arter samtslutligen ymnig Corydalis cava med insprängda vitsip
. Skogsvårdsföreningens tidskrift . deles bestämt på väx-lingar i markboniteten. En serie bilder av olika markvegetation frånbokskog å Brahetrolleborgs ägor på Fyen vill söka framhålla detta. Enförsta bild (hg. ii) visar markvegetationens utseende pä begynnandeboktorv, Aira flexuosa och Majajithemioii, båda utpräglade råhumusväx-ter. De senare bilderna (hg. 12—14) visa på allt bättre mark tydandemarkvegetation: ymniga vitsippor och myskmadra (Asperula odorata). 512 NILS SYLVEN. ymnig Merairialis tillika med närmast ovan nämnda båda arter samtslutligen ymnig Corydalis cava med insprängda vitsippor, Melica umfloraetc; ytterligare en bokskogsbild från Brahetrolleborg (fig. 15) visar först-klassig bokskog på Oxalis-vi\-2ix\^. Ett närmare studium av markvegetationen torde också i framtidenkomma att kasta ett nytt ljus över våra torvmarker och möjligheternaav deras användande för skogskultur. Vi veta ju redan, att högmos-sarna med deras vitmossbäddar äro ytterligt kalk- och näringsfattiga;. Ur K. Skogsinstitutets saml Fot. förf. Fig. 12. Markvegetation av vitsippor och myskmadra (Asperula odorata) etc. pågod bokskogsmark. Danmark, Fyen, Brahetrolleborg. Maj 1911. Sphag7ium-Årt&YV\3. höra ju till våra mest utpräglat kalkflyende väärren med deras brunmossvegetation äro ju däremot m. 1. m. även de andra torvmarksväxterna kunna helt säkert lära oss mångtoch mycket. Liksom vi i bokskogarna kunde efter markvegetationenuppställa en hel serie av markbonitetstyper, så kunna vi säkerligen görajämväl i fråga om våra torvmarker. Ett målmedvetet ingående studiummåste dock härvidlag igångsättas, om praktiska resultat skola ernås. Vad kan då ett närmare studium av markvegetationen giva praktikensskogsbruk, och huru skola dessa studier anordnas, för att praktikendärav skall kunna draga varaktig nytta? VARA SKOGARS MARKVEGETATION OCH DESS SAMBAND MED MARKBONITETEN. 5 I3 En närmare kännedom om mar
Size: 1947px × 1284px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
