. Svensk botanik . ¤ro nästan af TrägÃ¥ storlek, men de mÃ¥ngdelte, blekt violette kronblad-skif-vorne ge dem ett ännu prydligare utseende. Blomfodrct blirocksÃ¥ vanligen purpuVfärgadt. NÃ¥got efter midsommaren bö blomningen, hvarunder den angenämaste lukt sprides, sär- 436. DIANTHUS SUPERBUS. deles om affnarne och nätteme, HushÃ¥llsnyttan är sÃ¥ledes c-gentligen den, att Blomsterälskaren finner i Vexten ett före-mÃ¥l, som genom det att den förnöjer honom, lönar hans mö-da att odla den, hvilket sker lättast dÃ¥ fröna sÃ¥s om vÃ¥ren,som vanligt, i bank och p
. Svensk botanik . ¤ro nästan af TrägÃ¥ storlek, men de mÃ¥ngdelte, blekt violette kronblad-skif-vorne ge dem ett ännu prydligare utseende. Blomfodrct blirocksÃ¥ vanligen purpuVfärgadt. NÃ¥got efter midsommaren bö blomningen, hvarunder den angenämaste lukt sprides, sär- 436. DIANTHUS SUPERBUS. deles om affnarne och nätteme, HushÃ¥llsnyttan är sÃ¥ledes c-gentligen den, att Blomsterälskaren finner i Vexten ett före-mÃ¥l, som genom det att den förnöjer honom, lönar hans mö-da att odla den, hvilket sker lättast dÃ¥ fröna sÃ¥s om vÃ¥ren,som vanligt, i bank och plantorne sedan utsättas. Iblandblomma de det första Ã¥ret, men allmännast i det andra, dÃ¥nya frön kunna samlas, för att i deras ordning pryda deaplatsen man väljer för dem pÃ¥ blomster-rabatten. Tab. öfre delen af den blommande växten i nat, stor-lek, a, ett kronblad. _ b. stÃ¥ndarne och pistillerne litet, för-storade. â c. en halfmogen kapsel med blomfodret, â. d. enmogen kapsel som öppnar sig. 43). 437- .SCUTELLARIA galericulata. Vanlig Hjelmort. Getnos. Bladen äro lansettlike och naggade, vid ba-sen hjertformigt utskurne., Blommor ne sit-ta i bladvicken. Linn- Fl. Sa. p. 20Q. Cl. 14. DlDYNAMlA Sv. Fl. s. 247. Kl. II. TvÃ¥väldige, med nakna frö. Rtt[.Fl. Oecon. s. 666. Pharm. Vet. Tertianaria herba. J-bland den i4:de klassens vexter med obetäckta frön, utmär-ker sig Scxdellariae-sVigitt genom sitt Blomfoder med nästanhel och odelt mynning, hvilken efter blomningen tillslutes ochbetäckes af ett Ã¥ sidan sittande fjäll, liksom med ett vanliga Hjelmörten är tärameligen allmän , peren-nerande, och tiifves bäst vid steniga stränder af sjöaroch floder, äfven som andra vÃ¥ta ställen, der den skjuter medkrypande rot och en upprätt, ofta mer än halfaln hög s»jelk,nÃ¥got grenig
Size: 1126px × 2219px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1800, bookidsvenskb, booksubjectplants
