. Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet . upprätthållandet af den falska religiösa glansen,än just de herrar, i hvilkas händer statens ärenden lågo. Ettskäl härför var väl den gamla vanliga tanken att massorna,de okunniga, vidskepliga massorna, måste ega något my-stiskt att hålla sig till, något, som på ett mera tilltalandesätt än blott den råa makten ingifver respekt för tronen ochkonungsligheten. Men det fanns ock en annan, kanske krafti- 394 FÄDERNESLANDET. 395 gare verkande orsak, nämligen tillfället att för Guds skull,d. v. s. kyrkans, draga finansiella fördelar af denna sta


. Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet . upprätthållandet af den falska religiösa glansen,än just de herrar, i hvilkas händer statens ärenden lågo. Ettskäl härför var väl den gamla vanliga tanken att massorna,de okunniga, vidskepliga massorna, måste ega något my-stiskt att hålla sig till, något, som på ett mera tilltalandesätt än blott den råa makten ingifver respekt för tronen ochkonungsligheten. Men det fanns ock en annan, kanske krafti- 394 FÄDERNESLANDET. 395 gare verkande orsak, nämligen tillfället att för Guds skull,d. v. s. kyrkans, draga finansiella fördelar af denna statskyrk-liga förening. De regala pastoraten, t. ex., såldes åt de högst-bjudande, precis som i Frankrike. Huru liten aktningen förprestembetet för öfrigt var, derom talar den prestmedicinskaexamen man införde. Presten, tänkte man kanske, är såsomsådan af ingen praktisk nytta. Låt honom derför blifvaläkare så får folket något gagn af honom. Och hvem vet,om icke resonemanget var rätt, ty presteståndet kunde ju. HENRIK SCHARTAU. icke i andligt afseende stå särdeles högt i sådana ytliga är emellertid ett ofta anmärkt faktum, att den litte-rära glöd, som fanns i Sverige vid denna tid, låg hos kyrkansmän och genom dem uppflammade i skön låga. Ett stort antal afSveriges bästa skalder och största vetenskapliga forskare hafvavarit antingen prestsöner eller prestmän. Exempelvis: Kell-greti, Leopold, Svedenborg, Linné, Tegnér, Stagnelius,Wallin, Franzén, Geijer, Atterbom m. fl. Sålunda har denSvenska kyrkan äfven i den religiösa likgiltighetens skeden 396 ETT HUNDRA AR. utgjort en sorts räddande ark, som burit odlingens skatter nerfrån slägte till slägte. Men det kom en tid, då beliofvet af det eviga skulle påett kraftigare sätt göra sig förnimbart hos sjelfva folket, dentålmodiga, anspråkslösa massan, som ingen näring liemtade urvitterhetens gyllene kalkar. Sjelfständiga religiösa rörelserhade


Size: 1393px × 1793px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, bookidetthundraren, bookyear1892