. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. i 30 ANDERSSON O. HESSELMAN, SPETSBERGENS KÄRLVÄXTFLORA. E,3 Y^ro) Nq) och gynoeciet rödviolett. Pollen på de undersökta exemplaren fiiUgodt. f. hyperborea R. Br. Isfjorden. Kap Boheman (J. A. Björling). Saxifraga csespitosa L. Prins Charles Foreland. Vanlig vid La Manche bug- ten på sydvestsidan af ön. Bastian öarne. »Xedrevaaginsel» (Kukenthal). Barents land. Kap Barth. Storfjorden. Be- renthine öarne (en af två anmärkta fanerogamer) och Whales point (Kukenthal), Tertiärlokalen. Arten är kanske den af Spetsbergen
. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. i 30 ANDERSSON O. HESSELMAN, SPETSBERGENS KÄRLVÄXTFLORA. E,3 Y^ro) Nq) och gynoeciet rödviolett. Pollen på de undersökta exemplaren fiiUgodt. f. hyperborea R. Br. Isfjorden. Kap Boheman (J. A. Björling). Saxifraga csespitosa L. Prins Charles Foreland. Vanlig vid La Manche bug- ten på sydvestsidan af ön. Bastian öarne. »Xedrevaaginsel» (Kukenthal). Barents land. Kap Barth. Storfjorden. Be- renthine öarne (en af två anmärkta fanerogamer) och Whales point (Kukenthal), Tertiärlokalen. Arten är kanske den af Spetsbergens växter, som har längst blomstringstid. Från den tidigaste våren i medio af juni (^Ve 1896 Hornsund, 23,3 1896 Is- fjorden, 23/6 1890 Belsund, ^'/g 1861 Treurenberg bay etc), då endast en- staka fläckar äro snöfria, genom hela sommaren ända ut i slutet af augusti (^°'8 1861 Foul bay) och september (Treurenberg bay 1861). Då vinterns inbrott afbryter arbetet hos växterna, Fig. 15. Saxifraga a ^ ii'iii o i blomma af f. apeiaia. b-d. Krön- tinuas talrika olommor pa denna art. blad i olika öfvergångsstadier till -i-»r» -tim tit t ^ • , ståndare. Det inre af Van Keu- J^a BcCrCn JbjllanO. haue dCU DÖrjat blomma ^^/o 1898 och stod ^^/e i full blomning. Fruktsättningen jämn och riklig; de första fruk- terna mogna i senare hälften af juli (^^7 1861 nästan mogen frukt vid Grey Hook). De första blommorna på våren äro alltid kortskaftade, i senare stadier finnas såväl långskaftade som nästan oskaftade. Af ven storlek och färg variera i hög grad. Kronbladen äro rödletta, hvita eller gröngula (Lacou- TURE, Pl. XVI, Jo VE,—J3 VEo) i flera nyanser. Den när- mare undersökta f. uniflora synes alltid vara proterogyn. Ekstams uppgift om arten som proterandriskt-homogam gäl- ler möjligen f. grnmlandica. Den af Warming beskrifna hon- formen finnes såväl på Spetsbergen som Beeren Eiland; knap- parne öppna sig aldrig. Flers
Size: 1751px × 1426px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectbotany, booksubjectsc
