. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. S. ALMQUIST. BERGIANSKA TRÄDGARDENS SPONTANA ROSA-FORMER. 55 Bild 82. samma elementarart^ som det synes en annan än Matssons ursprungliga subvanesceiis från Svartsjö, ^ i förhållande till hvilken denna är lati- form: utpräglad sub-{oxu\ med m. el. m. glandelrikt foder, nästan hvita kronblad, mycket dubbeltänder (i flertal på öfvergångs- och mellanbladens toppdel). Taggar (bild 8i af sol-, bild 82 af skuggform) Bild 81. mindre än hos hufvudformen af Bergiana. Öfvergångsblad aftrubbadt aflångt, s


. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. S. ALMQUIST. BERGIANSKA TRÄDGARDENS SPONTANA ROSA-FORMER. 55 Bild 82. samma elementarart^ som det synes en annan än Matssons ursprungliga subvanesceiis från Svartsjö, ^ i förhållande till hvilken denna är lati- form: utpräglad sub-{oxu\ med m. el. m. glandelrikt foder, nästan hvita kronblad, mycket dubbeltänder (i flertal på öfvergångs- och mellanbladens toppdel). Taggar (bild 8i af sol-, bild 82 af skuggform) Bild 81. mindre än hos hufvudformen af Bergiana. Öfvergångsblad aftrubbadt aflångt, sidoblad t. o. m. något urnupna. Mellanblad (bild 83 c) af elliptisk typ, ^|V ofta något båtformigt (c visar ett sådant med ovanligt spetsig bas). Bladskottblad m. el. m. båtformigt äggr. hjärtlika, endast de öfre något spetsade. Tandning märkbart grun- dare än hos föreg., hos öfverbladen ganska hvassuddig (se bladen på nyponbilden). Fodrets uddblad i allmänhet bredare och trubbigare (se nyponbilden, som visar dem sådana de för hela underartens flesta former kunna anses typiska). Kronblad mindre, något smalare. Nypon mörk- bruna (åtm. hos 45), mindre och med oftare utåtriktadt foder; toppnypon (sällan så smalt som på bilden) alltid med utbildadt skaft. — I allt öfrigt som föreg. >: Bergiana x Matssonii. Följande 3 sinsemellan ganska olika mellanformer mellan de båda arterna visa visserligen icke den för hybri- der vanliga starka nedsättningen i fertilitet, men förråda sin hybrida natur dels genom karaktärernas obestämdhet (så att t. ex. på ett skott ett blad i något hänseende Virf. subvan. 45. Virf. 28. erinrar om Bergiana, ett annat i samma hänseende om Matssonii, under det pä ett annat skott motsvarande blad kunna förhålla sig omvändt), dels genom deras sä att säga godtyckliga blandning (sä att t. ex. en form har Matssonii kronfärg och Bergianas bladform, en annan tvärtom). I följd häraf låta de ej infoga


Size: 971px × 2575px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No

Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891