. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. 58 D. , OM SVERIGES LAGRADE URBERG. representeras af öfvergångsbildningen mellaa röd gneis och röd hälleflinta d. v. s. vid slutet af jerngneisregionen och att således möjligen den gråa gneisen stundom torde befinnas vara samtidig med den röda hällellintans äldre del, der en vexel- lagring med åtföljande utkilning af båda eger rum och der allagringarne hafva någon större mägtighet ^). För att åskåd- liggöra den omtalade lagen om utvecklingen samt dermed det genetiska beroende eller närmare samband, som synba
. Bihang till Kongl. Svenska vetenskaps-akademiens handlingar. Science; Botany. 58 D. , OM SVERIGES LAGRADE URBERG. representeras af öfvergångsbildningen mellaa röd gneis och röd hälleflinta d. v. s. vid slutet af jerngneisregionen och att således möjligen den gråa gneisen stundom torde befinnas vara samtidig med den röda hällellintans äldre del, der en vexel- lagring med åtföljande utkilning af båda eger rum och der allagringarne hafva någon större mägtighet ^). För att åskåd- liggöra den omtalade lagen om utvecklingen samt dermed det genetiska beroende eller närmare samband, som synbarligen företrädesvis råder mellan vissa urbergarter och som förorsa- kar, att man måste betrakta den röda hällellintan såsom af- slutningen på jerngneisregionen, den gråa deremot som slutet på granatgneisens region, bifogas här följande ideela genom- skärning af urberget -).. a röd gneis (jerngneisregionen) h blandad röd och grå gneis a' « hälleflinta (jerngneisregionen) f grå gneis (granatgneisregionen) d skiffrar (argillit. pbyllit m. m.) I-' » hälleflinta. Oaktadt det möjliga och det sannolika uti nämnda in- vecklade förhållande mellan o-ranatsneisregionen och den äldre o o o ') Exempel på detta förhållande äro på några få ställen observerade. Då bildar den röda leptiten små lager i den gråa gneisen; men på något afstånd utvecklar den sig hastigt till betydande och mera sjelfständiga aflagringar (W. delen af bl. Linde), Härigenom förkla- ras kanske svårigheten att få se dessa bergarters hufvudaflagringar tillsammans (S. Xerike, W. Dal m. fl.). ^) För så vidt detta märkliga samband kan visas vara gällande för ur- formationeu äfven utom Sverige, har man deruti tydligen ett ojäfak- tigt bevis för, att en bestämd ordning inom denna formation finnes och en ordning eller ett beroende, som väl knappast torde k"nna visas ega någon motsvarighet inom de rent mekaniska sedimenterna. Denna lagbundenhet
Size: 2689px × 929px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1870, booksubjectbotany, booksubjectsc
