Bonniers konversations lexikon . ominerar detitalienska inflytandet, som beford-rades av inkallade italienska arki-tekter, tidigast Andrea San-sov i n o. Jämsides med riketspolitiska tillbakagång avstanna-de därefter byggnadsverksamhe-ten alltmera. Den sista kraftytt-ringen är den på 1700-t. uppfördaväldiga slotts- och klosteranlägg-ningen i Mafra (se d. o.). —Måleriet och s k a I p t u -r e II förmå i mindre grad än arki-tekturen uppvisa någon nationellegenart. I äldre tid lågo de i hän-derna på inkallade utlänningar,främst nederländarc och frans-män. Det största inhemska skulp-törnamnet är J
Bonniers konversations lexikon . ominerar detitalienska inflytandet, som beford-rades av inkallade italienska arki-tekter, tidigast Andrea San-sov i n o. Jämsides med riketspolitiska tillbakagång avstanna-de därefter byggnadsverksamhe-ten alltmera. Den sista kraftytt-ringen är den på 1700-t. uppfördaväldiga slotts- och klosteranlägg-ningen i Mafra (se d. o.). —Måleriet och s k a I p t u -r e II förmå i mindre grad än arki-tekturen uppvisa någon nationellegenart. I äldre tid lågo de i hän-derna på inkallade utlänningar,främst nederländarc och frans-män. Det största inhemska skulp-törnamnet är Joachim M a - c 11 a d o d e C a s t r o (f. 1731, ). Portugisisk litteratur. Den ti-digaste P. härrör från 1200-t. ochutgöres av en konstlad hovdikt-ning, som framför allt nådde sittui)psving under konung D i o -n y s i u s (D o m D i n i s, f. 1279,d. ), själv den främste repre-sentanten för denna riktning. Denäldsta P. på prosa (till stora delaröversättningar frän franska) är. Fönster på kapitelsalen i Kristusriddar-nas kyrka i Thomar. 495 Portugisisk tackling—Portådern 496 från 1300-t. och utgöres av legen-der, krönikor, riddarromaner å. småningom gör sig ett alltstarkare spanskt inflytande gäl-lande på P.; åtskilliga portugi-siska diktare skriva på spanska(liksom även spanska skalder an-vända sig av portugisiskan).Framför allt märkes detta infly-tande i den vmder loppet av1400-t. på nytt blomstrande hov-diktningen, främst bekant genomden av de Re sen de (d. 1554)utgivna visboken O cancioneirogeral (tr. 1516), representerande300 diktare, bl. a. B e r n a r d i mRibeiro (d. omkr. 1535) ochChristovåo Falcäo ( 1550), de bägge grund-läggarna av den portugisiskaherdediktningen. Sä de M i -randa (f. 1495, d. 1558), vil-ken i P. införde den italienskarenässansens former och beteck-nar övergången mellan 1400-t :sspanskt och 1500-t:s italiensktinfluerade riktning, samt G i 1Vicente (se d. o.
Size: 1312px × 1905px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1920, bookidbonnierskonv, bookyear1922
