. Skogsvårdsföreningens tidskrift. ch 579 härvidlag motsvara Maass 0,9—0,8. Beträffande en jäm-förelse mellan lärken och aspen kan nämnas, att aspen i ytorna 377 och378 å Satra har samma höjder som lärken i lärkbonitet I, medan ytorna376 å Sätra och 422 å Hörningsnäs ha samma höjd som lärkbonitetII, ytan 137 å Jönåker lika som lärkbonitet 111, ytan 147 å Kloten somlärkbonitet IV samt ytan 379 å Sätra som lärkbonitet V (/o). Man finnerhärav, att aspens höjdiillväxt avtager mycket hastigare än t. ex. lärkens. Efier markförhållandena att döma är det för övrigt tydligt, att de ytor,som förts till
. Skogsvårdsföreningens tidskrift. ch 579 härvidlag motsvara Maass 0,9—0,8. Beträffande en jäm-förelse mellan lärken och aspen kan nämnas, att aspen i ytorna 377 och378 å Satra har samma höjder som lärken i lärkbonitet I, medan ytorna376 å Sätra och 422 å Hörningsnäs ha samma höjd som lärkbonitetII, ytan 137 å Jönåker lika som lärkbonitet 111, ytan 147 å Kloten somlärkbonitet IV samt ytan 379 å Sätra som lärkbonitet V (/o). Man finnerhärav, att aspens höjdiillväxt avtager mycket hastigare än t. ex. lärkens. Efier markförhållandena att döma är det för övrigt tydligt, att de ytor,som förts till aspbonitet I, tillhöra vår bästa skogsmarkstyp, d. v. s. mot-svara Jonsons bonitet I (j). När vi vidare betrakta bilderna i dtnnauppsats, finna vi, att ytorna 378 och 377 vid Sätra tillhöra våra bästaasptyper, vilket också var fallet med ytan 137 å Jönåker. Ytan 422 ärdäremot ganska dålig asp, men dess höjd och markens beskaffenhet ;i2i5) e^iM ASPEXS PROnUKTIOXSFÖRMÅGA. 651.
Size: 1324px × 1888px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
