Bonniers konversations lexikon . vkrigsväsendets, spec. rytteritakti-kens utveckling. Under medel-tiden, då striderna vanl. utkäm-jiades av ryttarhärar och torne-ringar voro en omtyckt idrott,spelade ridskickligheten och häst-dressyren stor roll. Med eldvap-nens införande inträdde en till-bakagång. Först då anfallet tillhäst i galopji med blanka vapenluider Karl XII:s tid åter visadesig effektivt, kom även R. till sinrätt. Lineartaktikons stela for-mer bundo likväl åter utveck-lingen. ]\led den vikt, som motslutet av ISOO-t. lades på kaval-leriets spaning, framkommo slut-ligen de moderna fordr
Bonniers konversations lexikon . vkrigsväsendets, spec. rytteritakti-kens utveckling. Under medel-tiden, då striderna vanl. utkäm-jiades av ryttarhärar och torne-ringar voro en omtyckt idrott,spelade ridskickligheten och häst-dressyren stor roll. Med eldvap-nens införande inträdde en till-bakagång. Först då anfallet tillhäst i galopji med blanka vapenluider Karl XII:s tid åter visadesig effektivt, kom även R. till sinrätt. Lineartaktikons stela for-mer bundo likväl åter utveck-lingen. ]\led den vikt, som motslutet av ISOO-t. lades på kaval-leriets spaning, framkommo slut-ligen de moderna fordringarna påryttarens förmåga att ensam ochi hastig takt ta sig fram överhinder i all slags terräng. — Rid-konsten avser såviil ryttarens ut-bildning som hästens hjälper vid R. ärotyglarna, benen (skänklarna),siitef och (iverlivet. Tyglarnaverka fiirhållande 1. styrande,tryck av skiinklarna framåtdri-vandc 1. sidfiiraiulc. Genom säte 30. I- c X. IX. Tr. S. 1_. 20. 1123 Ridning 1124. Ridning. Kiktigt utfört spränj och överliv kan ryttaren för-lägga sin tyngd framåt, bakåt 1.åt endera sidan och därmed förhästen underlätta utförandet avvissa rörelser 1. vändningar. Omtygelhållningen jfr fig. Spö an-vändes huvudsakl. vid inridningav unga hästar samt (liksomsporrar) för framåtdrivning aven lat 1. ovillig häst; det begag-nas invid sadelgjorden (längrebak retar det lätt hästen att slå).Med inre sidan menas den sida,åt vilken hästen är ställd (vidvändningar den sida, åt vilkenvändningen sker). — På ställetbör hästen stå i jämvikt, d. v. kroppstyngden lika fördeladpå alla fyra benen, färdig att vidminsta anmaning mjukt sätta sigi rörelse. Härtill kräves någor-lunda väl undersatta bakben,upprest hals och nästan lodrätthuvud, det senare för att under-lätta bettets (se Betsel) inver-kan på lanerna (jfr d. o.). Ryt-taren bör sitta väl ned i sadelnmed nästan lodrätt överliv, fram
Size: 1788px × 1398px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1920, bookidbonnierskonv, bookyear1922
