. Skogsvårdsföreningens tidskrift . emark och lagen. Masurbjorken har sin utbredning mera östlig ochsaknas oftast inom det västliga området, den föredrager torra markeroch torra lagen. Masurbjörkens höjdgräns torde ligga cirka 300 meterunder glasbjörken. Närmast i frekvens kommer al. Gråal i de nordligaoch inre delarna; klibbal i de sydligare samt efter kusten upp mot Väs-terbotten. Asp, rönn, hägg och sälg finnas inom hela området, mest ÖrSEL 1 NORRLAND. 155 som enstaka träd, sällan beståndsbildande. Aspen förekommer dockofta i rena bestånd i brännor samt i närheten af inägor. De ä
. Skogsvårdsföreningens tidskrift . emark och lagen. Masurbjorken har sin utbredning mera östlig ochsaknas oftast inom det västliga området, den föredrager torra markeroch torra lagen. Masurbjörkens höjdgräns torde ligga cirka 300 meterunder glasbjörken. Närmast i frekvens kommer al. Gråal i de nordligaoch inre delarna; klibbal i de sydligare samt efter kusten upp mot Väs-terbotten. Asp, rönn, hägg och sälg finnas inom hela området, mest ÖrSEL 1 NORRLAND. 155 som enstaka träd, sällan beståndsbildande. Aspen förekommer dockofta i rena bestånd i brännor samt i närheten af inägor. De ädla löf-träden äro inom Norrland utan betydelse och förekomma endast i södradelarna samt i närheten af kusten. Vid anläggning af hagmarker utväljas helst sädana områden, som idet föregående skildrats. Synnerligen viktigt är, att näringsrika, djupa,lagom fuktiga marker uppsökas. I många fall torde fullt lämpliga mar-ker ej anträffas i omedelbar närhet af inägorna, där man väl i allmän-. Fot. W. Lothigius 190^). Fig, 4. \allådalen i Jorm, Frostvikens socken, Jiimlland, 360 m.ö. h. Markbetäckning: Örter gruppvis sasoin Aconitutn septentnonaie, jMtclgedium alpinuni^ Rpi- lobium atigttstifolhtm, Trollins eiiropceiis, Ranunculus aconitifoliKS samt ormbunkar Polypo- diuni alpest re, Strntiopteris germanica, af gräs förekommer Aira, Catamagrostis och het helst vill hafva sin hagmark förlagd. Ofta måste man därför nöjasig med mindre lämpliga marker. Det område, som utvalts till hag-mark, afskiljes genom hägnad från skogsmarken. Som redan förut framhållits är betet hufvudsyftet med näringsrikt, ymnigt bete är beroende dels af markens beskaffenhet,dels af ljustillträdet till marken. Mincraliskt kraftig, djup, frisk jord-mån, jord, som kan öfvervattnas, producerar ett rikligt bete. Af storbetydelse är äfven ljustillgången. Under fri ljustillgång utvecklas ettbåde rikligt och kraftigt b
Size: 2081px × 1201px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1900, booksubjectforestsandforestry
