. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. v. B. WITTROCK. LINNEA BOREALIS. 37. Bild. 3. — Vi. f. ntultistriata. I — utmärkt därigenom, att de rundade bladskifvorna ej, såsom hos de hittills nämnda, äro trubbiga utan i stället framtill kort tillspetsade; bild. 2, tafl. i visar en storbladig variation af denna typ. De mest iögonenfallande af Linn^as blad- typer äro de bägge, som utmärka sig genom relativt smala bladskifvor. Hos den ena, säll- syntare, äro skifvorna tillspetsade blott mot basen; hos den andra såväl mot toppen som mot base
. Acta horti bergiani : Meddelanden fr Kongl. Svenska Vetenskaps-Akademiens Trgd Bergielund. Botany. v. B. WITTROCK. LINNEA BOREALIS. 37. Bild. 3. — Vi. f. ntultistriata. I — utmärkt därigenom, att de rundade bladskifvorna ej, såsom hos de hittills nämnda, äro trubbiga utan i stället framtill kort tillspetsade; bild. 2, tafl. i visar en storbladig variation af denna typ. De mest iögonenfallande af Linn^as blad- typer äro de bägge, som utmärka sig genom relativt smala bladskifvor. Hos den ena, säll- syntare, äro skifvorna tillspetsade blott mot basen; hos den andra såväl mot toppen som mot basen; se tafl. 2, bild. 6 (f tenella från Västergötland) och bild. 7 (f stenophylla från Södermanland) samt textbilden 3, f. multistriata, som bildar en öfvergång till de bredbladiga. Taga vi örtbladens storleksförhållan- den i närmare betraktande, skola vi finna, att äfven från dessa ofta nog kunna hämtas karaktärer, som äro användbara vid Linnaea-formernas syste- matisering. För att få fullt jämförliga tal har jag, då det gällt örtbladmätningar, all- tid användt blad af samma härkomst och utveckling; nämligen uteslutande för- yngringsskottsblad och dessa de kraftigast utvecklade. Att en del former äro afgjordt småbladiga, är lätt att iakttaga. Med småbladiga förstås här sådana former, hvilkas största bladskifvor ej nå öfver 10 millim. i längd. Tabellen G — se sid. 35 — redogör för längd och breddför- hållandena hos de 14 former, som befunnits vara mest småbladiga. Formernas hemort och systematiska plats äro angifna på samma sätt som på föregående tabeller. Af tabellen G framgår, att 10 former hafva sitt hem i norra Sverige, 3 i mellersta och blott i i södra. Af de nordsvenska tillhöra ej mindre än 5 landets allra nordligaste del, Torne lappmark. 2 af dessa, f. arctica, tafl. i, bild. 4, och f. micropliylla äro småblommiga på samma gång som småbladiga; 2, f. coerulescens och f. lappotomensis, haf
Size: 1592px × 1570px
Photo credit: © Library Book Collection / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1800, bookdecade1890, booksubjectbotany, bookyear1891
