. Swenska wetenskaps academiens handlingar. dender blifvit så starkt denuderad. De granit- och porfyrmassor, hvilka förekomma ö. om hufvudskollans nordligastedel på sträckningen från Grcessåmo i N. ned mot Torrön, ligga egentligen i ett stort 1 Öster om Bryedalen förekommer dock en art ögongneis, elnivn ej så grof som den vanliga. 152 A. E. TÖRNEBOHM, DET CENTRALA SKANDINAVIENS BERGBYGGNAD. > genombrott, som här sträcker sig öfver hela bredden af det öfverskjutna partiet. Dettavisar sig nemligen åter längre mot O., i Finlierne, hvarifrån det sedan fortsätter öfverpå svenska sidan. Afven här
. Swenska wetenskaps academiens handlingar. dender blifvit så starkt denuderad. De granit- och porfyrmassor, hvilka förekomma ö. om hufvudskollans nordligastedel på sträckningen från Grcessåmo i N. ned mot Torrön, ligga egentligen i ett stort 1 Öster om Bryedalen förekommer dock en art ögongneis, elnivn ej så grof som den vanliga. 152 A. E. TÖRNEBOHM, DET CENTRALA SKANDINAVIENS BERGBYGGNAD. > genombrott, som här sträcker sig öfver hela bredden af det öfverskjutna partiet. Dettavisar sig nemligen åter längre mot O., i Finlierne, hvarifrån det sedan fortsätter öfverpå svenska sidan. Afven här bestar den öfverskjutna skolians hufvudmassa öfvervägandeaf Areskiffrar. Dessa hvila emellertid i allmänhet på urberg, porfyr eller granit, ochlagerföljden är således intet bevis för befintligheten af en öfverskjutning, om man ej tageri betraktande, att på de ställen, der silur finnes i dessa trakter, såsom kring Kingsjön och Fig. 91. Profil N. om östra ändiin af Vangsmjösen. V. r. --3>»-»_ O. (? gneisiga bergarter; kv ljus sparagmitskiffer och kvartsitskiffer; V hård. kvartsig lerskiffer; / lerskiffer; 1> skiffrig blå-kvarts; h, hornblendeskiffer. vid Tjalbäcken, hvilar den omedelbart på porfyr utan några mellanliggande Areskiffrar. Dettavisar nemligen, att traktens Areskiffrar icke kunna ligga, i normalt läge, utan måste halvakommit på sin nuvarande plats genom öfverskjutning, en slutsats, som ock bekräftas af destarka pressfenomen, hvilka blifvit iakttagna flerstädes i deras understa lager. Vid Jule, sjön Ulen, finnes t. ex. en kalkig, glimmerskifferartad bergart, som har utseende af attvara en i hög grad pressad kalksandsten; vid Skraptjernbaekken, V. om nämnde sjö, före-kommer en mycket starkt pressad glimmerskiffer och S. om den en skiffrig amfibolitiskbergart med epidotklumpar, hvilken bergart möjligen varit en diorit, men som nu är såstarkt utvalsad, att dess ursprungliga habitus är fullkomligt
Size: 3219px × 776px
Photo credit: © Reading Room 2020 / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bo, bookdecade1730, booksubjectnaturalhistory, booksubjectscience
