ÖstergötlandÀv Andreas Lindblom . ård var belägen ea 125 m SV om den nu-varande kyrkan i en mot V starkt lutande backe vid sjön Erlångens SÖ ända (fig. 180).Rester av en bogårdsmur visa klart kyrkogårdens utsträckning. Lämningarna efterkyrkan undersöktes åren 1953—1954, varvid större delen av de bevarade murresternafrilades och konserverades. Kyrkan låg ungefär i kyrkogårdens mitt, men på grund av terrängförhållandena kundeendast en ringa del av kyrkogården användas för begravningar. Den nordvästligastedelen av kyrkogården har vid omläggning av vägen Grebo—Sturefors kommit attavskäras från kyr
ÖstergötlandÀv Andreas Lindblom . ård var belägen ea 125 m SV om den nu-varande kyrkan i en mot V starkt lutande backe vid sjön Erlångens SÖ ända (fig. 180).Rester av en bogårdsmur visa klart kyrkogårdens utsträckning. Lämningarna efterkyrkan undersöktes åren 1953—1954, varvid större delen av de bevarade murresternafrilades och konserverades. Kyrkan låg ungefär i kyrkogårdens mitt, men på grund av terrängförhållandena kundeendast en ringa del av kyrkogården användas för begravningar. Den nordvästligastedelen av kyrkogården har vid omläggning av vägen Grebo—Sturefors kommit attavskäras från kyrkogården i övrigt. Av bogårdsmuren återstår särskilt i S betydande rester. Materialet är gråsten mednågot inslag av tegel. Stenarna äro lagda i bruk. Muren var täckt med ett tak av bräder,vars reparation omtalas åtskilliga gånger i räkenskaper och andra kyrkans handlingar.År 1674 beslöts således »att muren kringom kyrkiogården skal förferdigas med taak och 1% BANKEKINDS HÄRAD. Fig. 181. Gamla kyrkan efter teckningfrån 1600-talets senare del (ms F. 1. 6 i KB). Die mittelalterliche Kirche nacli eincr Skizze vom Ende des 17. Jh. hufwar» (). Likartade beslut fattades åren 1726 och 1735 (). Vid envisitation av biskop A. O. Rhyzelius år 1748 konstaterades, att bogårdsmuren var brist-fällig, dels i V, dels i SÖ. Den V delen skulle lagas av församlingen, den SÖ av innehavarenav Rödstens kornettboställe, räk. för åren 1748—1749 upptaga också betydande ut-gifter för murens reparation. Kyrkogården hade två ingångar, en iS — huvudingången — och en i N. Den senareomtalas stundom såsom porten, som vetter åt Lundby. År 1678 gjordes en nykyrkoportpå N sidan (räk.), och två år senare förfärdigades stora kyrkoporten (räk.). År 1701förekomma utgifter för en ny kyrkoport och för murens lagande vid porten (räk.).År 1719 fick Erik i Målen betalt för uppsättande av lilla porten (räk
Size: 1491px × 1676px
Photo credit: © The Reading Room / Alamy / Afripics
License: Licensed
Model Released: No
Keywords: ., bookcentury1900, bookdecade1920, booksubjectchurchdecorationando
